Bea

Nu är det mindre än tio timmar kvar tills planet mot Turkiet lyfter. Har nog inte riktigt haft tid att tänka på det förrän nu, eftersom att jag haft fullt upp att gräma mig över hur många veckor jag kommer vara borta från my dearest. Men efter att ha drömt om resan börjar jag nog inse nu att det närmar sig, med stormsteg! Är helt knäppt att tänka att vid den här tiden imorgon, då sitter jag gissningsvis vid ett bord med en drink i handen och lyssnar på Fritidsresors informationsmöte iklädd shorts och linne. Tja, förutsatt att det blir ungefär som förra året alltså, men en sak som är helt säker är i alla fall att vid den här tiden imorgon, då befinner jag mig i Turkiet! Ganska säkert är det ju i alla fall, fast i och för sig kan man ju aldrig veta ... Nåja, nu ska jag inte tänka så.


Förra året, några timmar efter ankomsten. Ser inte heeelt fel ut måste jag säga!

Men nu är det dags att kliva upp ur sängen (vaknade för bara en stund sedan, för andra gången den här morgonen) och fixa det sista inför resan. Har inte ens packat klart än, ju!!!

Det är inte utan att jag känner mig lite stolt och rätt duktig, efter att ha ägnat större delen av gårdagen och denna dag åt att ... Bli väldigt, väldigt vuxen?! Japp, det verkar inte bättre och det kommer bli väldigt intressant att se hur detta (ur)artar sig. Kan gå precis hur som helst känner jag, men bättre att kanske få ångra något man gjort än att ångra något man inte gjort! Även om jag såklart håller tummarna stenhårt för att jag slipper ångra det :-P

Nu är det bara att vänta och se vad som händer, finns inget mer jag kan göra för tillfället. En sak är i alla fall säker, och det är att det är fruktansvärt skönt att ha fått det bortgjort! Nu ska jag bara städa mitt rum, packa klart resväskan och sedan bär det av till Turkiet i två veckor för en välbehövd semester ... Ja, jag är nog redan helt slutkörd fast det inte ens börjat på allvar än, haha. Fast nu är det värsta bortgjort och bara det roliga kvar, tror jag!

Får se om jag hinner blogga något mer innan Turkiet, men det är kanske tveksamt. Ikväll har jag i alla fall tänkt krama sönder my dearest som jag inte kommer träffa på flera veckor sen ... Så bloggen lär inte ha någon hög prio då och sen lär jag väl ha annat i tankarna. Men bloggar jag inte innan avresan kanske jag uppdaterar från värmen någon gång, men det lär ni väl märka i så fall ;-)

Har varit helt uppslukad hela morgonen av att läsa min mors gamla dagbok som hon skrev när hon var i min ålder. Det är verkligen fascinerande läsning, bara en sådan sak som att man skrev brev till den man var kär i! BREV! Hur kul skulle det inte vara om ett kärleksbrev plötsligt damp ner i brevlådan liksom, men i dagens samhälle får man väl vara glad över ett mejl i bästa fall :-P

Nåja, egentligen har jag viktigare saker för mig än att läsa om tankar från tid som gått. Innan onsdagens avresa till Turkiet är det tänkt att jag ska ha dragit igång en enorm grej. I alla fall känns det rätt stort, livsavgörande rentav. Men det lär förhoppningsvis visa sig vara en överdrift ... Hoppas jag! Eller gör jag det?

Hmm ... Borde jag kanske dra en sammanfattning av min helg också när jag ändå är igång? En snabbis då: Dans i Käcktjärn på fredagen, det var helt okej och jag var modig och bjöd upp flera stycken, väldigt trött dock! Jaja, resten av helgen hände inte så mycket men det var mysigt ändå.

Wellwell, dags att skjutsa brorsan till tandläkaren ... Ush, jag känner mig verkligen gammal! :-P

Efter att ha avlägsnat typ en miljon mygglik känner jag mig nu förvånandsvärt slut! Okej, lite annat har jag ju gjort också förstås, men myggen var nog värst ... Och dammet såklart, som det nu finns liiite mindre av i alla fall (dvs: så lite att jag kan stå ut med det).

Nåja, ska se till att skapa lite fler mygglik nu och sedan får vi väl se vad som händer och sker. Lite rastlös är jag allt, men men ... Bara typ en halvtimme kvar nu!

Sitter just nu helt ensam (?) i typ världens minsta by som ingen hört talas om, och försöker få tiden att gå och fötterna att bli lite mindre kalla. Har tagit mig friheten att låna datorn några minuter i alla fall för att kunna blogga till omvärlden och för övrigt luktar det bränd mygga i hela vardagsrummet eftersom att jag hittat en rolig myggdödarmaskin (som behövs!).

Ikväll står grillning och dans på schemat för övrigt, det längtar jag till! Men nu ska jag nog försöka hitta på något att göra tror jag. Visst såg väl lampskärmarna väldigt dammiga ut, till exempel ... Och jag har nog några mygglik att städa upp.

Idag låg jag och stekte i förmiddagssolen i typ tre timmar, som för att vänja huden så den inte får en chock och blir bränd när jag kommer till Turkiet. Bra tänkt där, javisst ... Om det nu inte varit för den lilla detaljen att jag kanske behövt vänja min kära hud med SVENSK sol till att börja med. Men inte tänkte jag på att man faktiskt kan bränna sig här hemma också, fanns inte i min tankehorisont alls faktiskt! Vilket innebär att delar av mig numer är riktigt röda och dessutom på ett fruktansvärt synligt och ojämt sätt. Nice.

Annars har jag varit på stan idag och bränt lite studentpengar, samt varit på ridlektion vilket innebar fika för alla hos en av gruppkamraterna efteråt. Är förvånad att jag hittade hem sen, men trevligt var det! Nu ska jag inviga min nya resväska som jag fick idag, se om det blir alldeles för mycket plats över i den (den är stor!) och om jag kanske måste byta till en mindre. Lär väl märkas antar jag :-P

Om en vecka och en dag nu åker jag till Turkiet för andra gången i livet. Första gången var för lite mindre än ett år sedan, då det var med spänd förväntan jag klev på planet efter att ha längtat i månader. Nu? Trots att jag vet vad jag har att vänta mig och hur underbart det är där, har jag svårt att se fram emot resan. Anledningen stavas saknad, och hjärtat som slog för Turkiet ropar att det vill inte dit längre om det innebär att jag inte får vara med den jag älskar. Det stör mig faktiskt en aning, för jag tycker det är rätt jobbigt att gå runt med hjärtevärk hela tiden. Kan man säga åt hjärtat att skärpa sig, tro?

I sommar ska jag fota en massa Skellefteåbilder har jag tänkt, för det är nämligen så att jag fått reda på att Skellefteå Turistbyrå planerar att utlysa en fototävling till hösten, för att få fatt på den perfekta omslagsbilden till sommarbroschyren för 2011. Låter det inte spännande, så säg? (Klart det gör! Och det säger jag inte bara för att jag gjorde min senaste praktik där!)

Detta inlägg är alltså för att tipsa er om att göra detsamma. Think outside the box och fota nåt som känns som Skellefteå och var med och tävla vetja! Annars vinner väl jag, om ingen annan skickar in ett bidrag alltså, och det är ju onekligen roligare om man får liiite konkurrens i alla fall! Tänkte bara att ni kunde ha det i bakhuvudet i sommar när ni tar med kameran ut på en promenad i Skellefteåsolen ;-)

Nu har jag mycket bloggande att ta igen eftersom att jag dels inte varit hemma i helgen, och sedan fungerade inte Internet igår heller. Men, det är väl bara att börja från början ...

Dagen var alltså fredag. The BIG day. Dagen D. Studenten. Efter drygt fem timmars sömn vaknade jag ofrivilligt och då gick det inte att somna om. Lika bra att kliva upp alltså och göra sig färdig, och det skulle senare visa sig att den extra tiden kom väl till pass. Champagnefrukosten missade jag dock, så kan det gå om man bor mitt ute i ingenstans. Men inte var jag bitter länge i alla fall, laddade om med champis, tårta och Blender spelandes på hög volym. Party, party. Sedan tog jag bussen till skolan för fotografering med klasskamraterna, varpå vi åkte vidare och laddade inför kyrkavslutningen i ett partytält. Jag fick smaka champagne och jordgubbar, så man kan väl säga att jag tog igen champagnefrukosten jag missade ... :-)


Hittade en bild som jag hoppas jag får låna!

Sedan knallade vi då vidare till kyrkan för avslutning och därefter blev det mer fotografering innan vi fick hoppa på lastbilsflaket och åka runt i stan till tonerna av "Weee aaaare the chaaamps, wee aaare theee chaampiooons" som upprepades om och om igen. Tillslut fick vi kliva av med värkande fötter, för att gå upp på en scen på torget och "visa upp oss" eller något sådant. Och sedan var det slut typ, alla skildes åt och försvann åt olika håll. Kanske ses man aldrig mer. How sad.

Vad hände sen då? Mötte upp pappa och åkte en sväng till mamma för att packa lite innan det var dags att åka vidare. I Piteå stannade vi (jag, pappa och Joakim) och åt middag, vilket innebar en ljuvlig oxfilérulle för min del ... Men för att spola fram tiden en aning och skippa ovesäntligheterna så detta inlägg inte blir två mil långt, så blev det kväll och dags för dans i Käcktjärn i alla fall ...

Och vilken dans det blev! Uppbjuden blev jag nästan så fort jag kom dit och resten av kvällen fortsatte likadant. Eftersom att jag fort blev less på myggviftande blev jag även sporrad till att bjuda upp två gånger själv också och under hela kvällen stod jag bara totalt två danser. Kvällen bjöd på många intressanta dansupplevelser med riktigt trevligt folk som jag hoppas på att få dansa med fler gånger! Dagen till ära var jag inte lika kylskåpsstel som sist heller, och allt gick kanon enda tills det var typ 20 minuter kvar tills dansen slutade. Då var nämligen både jag och my dearest så trötta att vi (hör och häpna!) bestämde oss för att åka! And so we did.

Vi kan väl skippa den där delen med en trött och seg bilresa och husesyn och hela faderullan, så spännande är det väl inte att läsa om. Istället hoppar vi till nästa dag, det vill säga, lördag. Ja, då var det dags för att göra något riktigt wild and crazy, nämligen ta en åktur på en HD! Jag var beredd på dödsångest, men det var nästan lamt ;-) Men men, då har man provat åka motorcykel också men jag tror jag skulle varit mer road av att köra själv. Haha, som att någon nu skulle släppa iväg mig själv på en sådan! ;-)

Därefter fortsatte dagen i sakta mak och helt plötsligt vaknade jag upp på tv-soffan och undrade var fasen jag befann mig. Klockan var tre på natten, det kändes riktigt ... Weird. Men okej, så spännande är väl inte det heller att läsa om och inlägget BEHÖVER verkligen komprimeras så mycket som möjligt, så vi hoppar över den delen också.

Söndagen bestod av lunch eller alternativt middag i Ersnäs tillsammans med lite släktingar och sådär, tydligen var det tillägnat mig som tagit studenten, vilket jag inte förstått innan men okej. Trevligt i alla fall, bortsett från att jag var så trött att jag kunnat somna under bordet vilken sekund som helst. Men, take it easy, I didn't. Lite mer folkvett än så har jag faktiskt!

Wellwell, vad hände sen då? Kort version: Parisare i Piteå, buss hem till mamma. Välbehövd sömn, ny dag dvs. måndag, inget hände förutom över två timmars telefonpladdrande med världens finaste. And thats quite much it.

FÖÖÖR IMOOOOORGON TAAAAR JAAAAAG STUDEEEENTEN ...

Idag har det varit fullt upp kan man minst säga! Fel dag att ha ett fullspäckat schema kanske med tanke på att jag somnade först typ 02.03 och vaknade före 08.00 på morgonen. Lite småtungt, men jag har ju överlevt i alla fall!

Dagen började i alla fall med ett förmiddagsmöte som jag trott skulle innebära att jag kanske skulle få något slags besked om jag får något jobb eller inte ... Men inget sådant! Därefter bar det av till Coop med pappa en snabbis för att paniktrycka i sig en korv med bröd för att sedan ta sig direkt till skolan för stipendieutdelning.

Måste säga att jag inte har mycket till övers för skolans stipendieutdelningar. För ärligt talat, ingen förtjänar ett stipendie så mycket mer än någon annan och alla blir lika besvikna när de inte får ett. Antalet besvikna blir betydligt större än antalet som faktiskt får ett stipenie och blir glada. Summan av kardemumman; offentliga stipendieutdelningar med obligatorisk närvaro är faktiskt ingen hit, men istället kan man ju skicka hem lite stålar i brevlådan till de man anser förtjänar det. De blir nog glada för tillskott i kassan med eller utan fanfarer och applåder, skulle i alla fall jag bli!

Men nog pratat om det. Efter en tårtbit (DET fick i alla fall alla!) och en samling med klassen smet jag ifrån för ett besök hos frisören för färgning av håret. Jag försökte desperat förklara för frisören att jag ville ha en HELGALEN frisyr och det verkade som att budskapet gick fram, för hon la i en alldeles fantastisk färgning i tre härliga färger och mitt hår har aldrig sett bättre ut. ÄLSKAR DET! Man kan lätt bli beroende av härliga färgningar känner jag, så när jag blir rik ...

Sedan fick jag haka på mamma till hennes jobb och hjälpa henne lite smått så det skulle gå fortare. Nu har jag äntligen kommit hem och det är dags för en lyxmiddag á la student. YAY!

Läste den här insändaren i tidningen i morse och kunde inte låta bli att le lite åt den (och fota den för att blogga). Visserligen är det givetvis jättesynd om den stackars studenthataren som inte fått sin baldröm uppfylld, men hans funderingar är onekligen lite intressanta. Jag kan inte låta bli att undra vad han varit på för danser där man blivit ihoplottad med en partner (please, tell me!?). Nja, det är nog bara att vackert bita ihop och bjuda upp någon ... Sedan skulle det vara lite intressant att veta hur han ser på det här med tjejöverskottet ... Kul att komma till balen för att upptäcka att det är slut på killar och att man blivit utan! Eller kanske inte då.

Men vad jag förstår ännu mindre är varför man inte skulle vilja gå på balen med en synskadad? Det är ju jättepraktiskt, man behöver ju knappt klä upp sig alls! Billigt och bra liksom. Jo ... Vi hade nog utgjort det perfekta balparet, han och jag. Men då får han allt ta och bättre på sin attityd först förstås!

Idag spontanbokade jag en klipptid hos frisören och fick klippa mig bara någon timme senare, och imorgon är en tid för färgning inplanerad. Vi kan väl säga som så, kommer jag inte ut från frisören imorgon och alla vänder sig om och stirrar på mig för att jag ser så fullkomligt heltokig ut, då har frisören misslyckats! Vill verkligen göra något riktigt udda i färgväg den här gången, för jag är så less på detta enfärgade elände. Och en sen då om det blir förskräckligt ... It's just hair!

Tror verkligen inte det skadar för min hälsa att spela dansbandsmusik varje vaken timma av dygnet, varje gång jag ställer mig upp börjar jag nämligen dansa "ofrivilligt", haha! Låter kanske inte som mycket till motion, men lite träningsvärk har jag allt fått.

Imorgon ska jag på möte för att få information om ett eventuellt jobb, vilket ska bli spännande så det ser jag fram emot! Håller tummarna stenhårt för att det går att fixa så jag får det där jobbet, för det skulle absolut vara både kul och utmanande. Vill, vill, vill!

Men men, nu ska jag följa med mamma för att handla och kanske kolla om det finns någon klipptid (tveksamt?).

Sitter fortfarande och lyssnar på samma musik som för några timmar sedan, men jag har faktiskt tagit en paus för en liten biltur samt middag i alla fall. Hur som helst funderar jag över vad som egentligen kommer hända i sommar ... Eventuellt kanske min käre far har fixat ett litet jobb åt mig men det är dock långtifrån säkert än. Om inte är frågan om jag ska försöka mig på att paniksöka jobb betydligt längre söderut. Skulle ju vara bra om nåt kunde bli bestämt så man slipper fixa allt i sista sekunden, men det blir väl som det blir och jag hoppas det blir något alls! ;-)

Har börjat kika lite på vad det finns för jobb i alla fall, lite trist att läsa sökkriterierna dock ... Fysiskt stark? Vad är det för jäkla diskriminering mot oss klenisar?!

En Blenderskiva spelar på hög volym i mitt rum. Jag sitter och sjunger med i de vid det här laget hyfsat innötta texterna ... För inte länge sedan skulle jag förmodligen skämts över att erkänna en sådan sak, eller nej förresten, förut skulle jag inte BEHÖVT erkänna en sådan sak för det skulle aldrig förekommit.

Men nu ... Jag har insett att jag fullkomligen älskar texterna i dessa dansbandslåtar och att de verkligen får mig att bli glad! Ja, Blenders låtar alltså, andra dansband är fortfarande hopplöst kassa tyvärr. Men bara en sån mening som "gå hem och lägg dig i ditt eget förråd" eller "du kan försöka få mig övertygad om att mina vingar inte bär, när du ser mig flyga här" kan ju verkligen få en att dra på smilbanden. Right? :-P Feelgood och pepp på hög nivå!


Mest spelade hos mig just nu. YAY!

Jag måste bara få skryta över mitt otroliga mod ... Idag när jag stod i köket och plockade undan frukosten dök en hyfsat stor spindel upp framför mig, oh no liksom! Men, istället för att gå bananas stampade jag hotfullt i golvet, blängde på inkräktaren och muttrade surt "försvinn!" Spindeln fattade vinken och kilade in under diskmaskinen! Yay, jag vann kriget mot det lilla äcklet.

För övrigt har jag bara hunnit med att grunda med en ordentlig frukost idag. Blev visserligen mätt efter typ ett ägg, men jag tvingade ändå i mig en macka och några morotsstavar också för äta måste man ju. Blir nog till att fortsätta dagen med att göra något kreativt, antingen tar jag med kameran på en tur eller sätter mig och skriver, för det var verkligen länge sedan sist!

Men, det lär väl märkas.

Det slog mig förresten hur mycket jag utvecklats som människa på sista tiden! Förut hade jag inte haft en tanke på att göra något om jag inte varit säker på att mina "vänner" skulle vara där. Och ja, då kanske jag skulle åkt dit alltså, men jag skulle säkert inte passa in där ändå skulle jag tänka. Nu har jag fått en helt annan attityd och börjat tänka att "äh, vad spelar det för roll! Jag kan ju i alla fall fara dit och kolla om det är nåt för mig!" Har nog helt enkelt börjat inse att en pinsam tystnad eller en obekväm situation inte är hela världen och att det alltid går att åka igen om man verkligen inte trivs. Men bättre att ha provat vara där (om det är gratis iaf.) än att kanske gå miste om ett supertrevligt tillfälle bara pga. rädslan att inte passa in! Och jag är så glad att jag äntligen insett det efter snart nitton år! :-D

Kvällen har bjudit på kubbspel med klassen. Eller, snarare delar av den då det var många som inte dök upp. Hur som helst var det helt okej bortsett från att det hördes lite negativa yttringar ... Vilket får mig att rysa eftersom att jag är totalt allergisk mot sådant. Men lite skratt blev det också, som när mina tossiga klasskamrater började kasta kubbar på varandra! Skadeglädje är som sagt den enda sanna glädjen, typ.

Imorgon ska jag ska strunta i allt vad studentbal heter (jepp, det är imorgon) och istället förhoppningsvis göra något som faktiskt kan tänkas intressera mig liiiite mer. Har aldrig varit den som drömt om balen och prinsen och sidenklänning. Gör det mig konstig? Då får det väl vara så, för min uppfattning är att mestadels av klänningarna är rätt mossiga, prinsen dricker alldeles för mycket och ... Ja förlåt, men man kollar tillbaka på bilderna om ett år och undrar varför man la en massa pengar på ett fiasko och hur fasen man såg ut egentligen. 

Inbillar jag mig ... Låter jag negg nu? Äh, bara realistisk!

Sitter och fullkomligen grinar av lättnad, och kan bara säga ÄNTLIGEN! Nu har jag äntligen fått en förklaring till varför min fruktansvärt elaka mage beter sig som den gör, och det är bara så fantastiskt! Ännu mer fantastiskt är det kanske att veta att jag inte är ensam om att ha det som jag har, nejdå, det är jag och typ 25 000 andra svenskar! :-D Så nu blir det till att börja hjälpa min tappra stackars mage att bli bra igen, för det GÅR faktiskt! Som sagt, fantastiskt.

Så kan det gå om inte haspen är på! Tydligen. Jag och min blivande man på bilden? Eller Mi kanske, och hennes fruktansvärt naturtrogna sock-snopp :-P

Vad har hänt i helgen då? Förvånande lite faktiskt, men det har varit väldigt mysigt ändå! ♥ Pga. en jäkla kyckling blev det dock ingen dans på lördagkvällen, men jag var nog ändå för trött för det egentligen så kanske var det lika bra.

Nu då? Nu genomgår jag mitt förmodligen livs största prövning, och man kan väl säga att jag inte klarar det så bra. Tanken är väl att min fruktansvärt elaka mage ska undersökas imorgon, men det innebär att jag måste göra en del ... Otrevligheter, idag. Det är ju rätt viktigt förstås, men när det börjar spruta ut apelsinjuice ur näsan undrar man ändå om det är värt det. Liksom.

INTEEE! Vad tror ni egentligen om mig?! :-P Däremot var jag på klassfest igår, utklädd till just brud, hihi :-) Klassfesten var kul också, så länge den varade. Däremot konstaterade jag att jag efter två cider plötsligt börjar prata lååångt före jag tänker, inte så bra alla gånger kanske. Tur att jag inte dricker så ofta och mycket, det kanske inte skulle vara så lyckat misstänker jag. Men men, vad mer ska man säga? Äsh, jag slänger in några bilder från gårdagen istället så får de tala för sig!


Kubbspel, ena laget.


Kubbspel, andra laget.


Stålmannen gillar visst hästar ... Who could guess?


Mi var utklädd till kille, så alla var förstås tvungna att känna på ... Ehm, strumporna.

Ändrade planer vad gäller kvällens utklädnad. Från busunge till B ... Ja, vadå egentligen? Jag ville ta något som inte känns fullt lika mycket som jag, något lite (mycket?!) mer långsökt. Vad blir det då? Well, det kan ni ju fundera över! :-P Intressant ska det i alla fall bli.

Har just konstaterat att jag har typ 30 par skor ... Inte okej! Visserligen räknade jag då med flip-flopsen och mina två par dansskor, men ändå, det är alldeles för mycket! Problemet med mig är att jag tycker alldeles för mycket om skor för att klara av att slänga dem. Vissa har säkert sett bättre dagar, men det spelar liksom ingen roll, för man slänger helt enkelt inte skor! Kläder man inte använder, okej. Men skor går helt enkelt inte att göra sig av med frivilligt.

Jag kanske ändrar mig när det blir dags att flytta hemifrån dock. För hur många skopar kan rimligtvis få plats i en studentlägenhet ...?

Ledig heeela dagen och laddar upp inför kvällens klassfest, har bara lite rumsstädning att ta itu med först så det ser fint ut tills imorgon ... Eller ja, mindre avskräckande i alla fall, fint var väl kanske att ta i. Men imorgon får jag ju i alla fall efterlängtat besök, så då vill man ju inte att rummet ska se ut som att en orkan dragit fram i det, haha.

Hur som helst så har jag nog äntligen bestämt mig för vad jag ska klä ut mig till ikväll! Misstänker dock att det inte kommer bli festande till långt in på natten för min del, för små busungar måste ju gå och lägga sig tidigt och jag vill ju verkligen leva mig in i min roll! Okej, det var väl inte hela sanningen, i själva verket vill jag vakna pigg och utvilad imorgon så jag är fräsch inför lördagskvällens dans, men sak samma :-P

Wellwell, dags att röja upp efter orkanen ... Mig själv, alltså.


Medan ni väntar på nästa inlägg kan ni ju alltid stirra på denna "otroliga" bild jag tog utanför skolan för någon dag sedan ... Om ni nu inte har nåt bättre för er alltså :-P

Om exakt en vecka och en dag tar jag studenten, och idag har jag fått mitt sista betyg. Svenskabetyget alltså, som jag gått och oroat mig för hela året ungefär. Så pratade jag med läraren idag och vad säger hon?! Jo, "det är väl ingen tvekan om vad du får för betyg", som om det vore den mest självklara sak i världen! Hade jag vetat det tidigare hade jag nog inte oroat mig fullt lika mycket, men det var i alla fall otroligt glädjande att höra det nu :-P

Tio MVG blev det alltså totalt efter tre år på gymnasiet. Resten är VG förutom två som är G. Är jag nöjd? Nej för sjutton, jag HATAR G:n! Alltså G som i godkänt då, inga andra G:n, verkligen inte! :-P Men hur som helst, det är väl bara att glömma och gå vidare. Och kanske till och med vara lite stolt över sin insats ändå ...

Ligger och tar igen mig en kort stund efter en dag på Boda Borg med klassen. Mitt lag var bäst, på riktigt ... Vi knäckte samtliga 15 banor, den sista efter att jag åkt hem visserligen, men ändå! ;-) Sist jag var där med familjen klarade vi dock bara EN bana, så jag är lite osäker på hur mycket min insats bidrog till alla stämplar vi fick, haha.

Snart ska jag iväg på ridlektion, vi har uteridning för första gången sedan jag började rida där. Kul ska det bli minsann! Annars ligger jag nu mest och funderar över livet, och mina intressen. Förstår till exempel inte vart danssuget tagit vägen och varför jag inte är lika peppad nu på att fara på dans som tidigare, vilket jag grubblat en del på.

Men nu är det slut på grubblandet, för nu är det dags att åka iväg till något jag ALDRIG NÅGONSIN kommer sluta längta till! ;-)

Någon slags konversation vid matbordet:

(Jag sitter och ser frånvarande ut)
Mamma: "Vad tänker du på?"
Jag: "Nej, alltså det är mitt huvud som inte tänker"
Mamma: "???"
Jag: "Nu blev det fel ... Alltså, jag har ont i huvudet så jag tänker inte så mycket"

Kom hem idag och det kändes som att det var något som jag borde göra ... Men så insåg jag att nu är det slut på läxor, slut på pluggande! Om så inte för alltid så i alla fall för en ganska lång tid, vilket känns helt fantastiskt för det innebär i princip inga måsten.

Fast det är ju knappt jag vet vad jag ska göra av all tid som blir över nu, igår såg jag till exempel en film för första gången på evigheter, men hade ändå gott om tid att göra annat sen! Heeelt sjukt, men väldigt skönt faktiskt.

Ännu en grej mindre att oroa sig för, nämligen betyget på projektarbetet. Ett VG får man väl vara nöjd med, i alla fall med tanke på min aaaningen oregelbundna loggboksinskickning. Bara ett betyg kvar nu då att ta emot, det vill säga betyget i Svenska B. Och jag har ingen aning om hur jag ligger till där!
Mycket betygssnack nu, även i bloggen. Förstår att det är jättekul att läsa om när jag blir glad, sur eller besviken över ett betyg ... Eller nåt ;-)

Livet är allt bra konstigt! Läste nyligen ett mejl som trillat in i min inkorg, där jag fick veta att jag fått MVG i religion. Ehh, what?! Lite intressant är det allt att i en kurs jag nästan gett upp hoppet om att över huvud taget få något mer än G, DÄR visar det sig att det gått jättebra. Och samtidigt får jag bara VG i mediekunskap samt arbetsmiljö och säkerhet, där jag verkligen förväntat mig mer och orkat göra betydligt större ansträngningar. Men men, jag ska väl kanske inte klaga ... Men klart jag undrar om jag blivit ihopblandad med någon annan?!