Äntligen har jag börjat fatta!
Det slog mig förresten hur mycket jag utvecklats som människa på sista tiden! Förut hade jag inte haft en tanke på att göra något om jag inte varit säker på att mina "vänner" skulle vara där. Och ja, då kanske jag skulle åkt dit alltså, men jag skulle säkert inte passa in där ändå skulle jag tänka. Nu har jag fått en helt annan attityd och börjat tänka att "äh, vad spelar det för roll! Jag kan ju i alla fall fara dit och kolla om det är nåt för mig!" Har nog helt enkelt börjat inse att en pinsam tystnad eller en obekväm situation inte är hela världen och att det alltid går att åka igen om man verkligen inte trivs. Men bättre att ha provat vara där (om det är gratis iaf.) än att kanske gå miste om ett supertrevligt tillfälle bara pga. rädslan att inte passa in! Och jag är så glad att jag äntligen insett det efter snart nitton år! :-D
