Fullt upp
Semester i en vecka till. Här hemma händer det grejer. Men ni får nöja er med en bild på världens finaste Yoda tillsvidare.
Gladast
Kanske världens gladaste hund? Tycker dock fortfarande det är coolt att hon lyssnar på lilla mig, haha. Hon väger typ mer än mig.
Jag är rätt glad nu. Det är bara två jobbdagar kvar och sen tar jag semester. Skööööööönt!
Livstecken
Nu var det några dagar sedan jag skrev. Lördagskvällen tillbringades i trevligt sällskap och med många djur. I övrigt har veckan som gått mest bestått av jobb, drygt 43 timmar totalt.
Just nu är vi hundvakt till världens snällaste rottweilertik. Hon kom igår och först nu börjar Yoda synas till lite igen. Han är inte så jätteförtjust i hundar och de kan såklart inte förstå varför. Men det går ändå ganska bra tycker jag.
För övrigt fick jag lönen idag. Högsta hittills. Fast de flesta skulle nog ändå tycka det var rätt lite. Men jag är nöjd. La undan massor från förra lönen och borde kunna lägga undan lika mycket nu. Dock kanske man gör av med mer under semestern ...? Man ska ju leva också. Antar jag. Men spara är också kul :-D
Möte med en gammal vän
Det har gått två dagar sedan vi åkte och hälsade på min älskade bästa vän. Många år har förflutit sedan sist. Men ändå, när jag gick fram till honom ställde han sig på exakt samma sätt som han stod då vi skulle säga farväl för så länge sedan. Med huvudet över min axel. Och det känns lite som att han ville säga att han mindes mig. Fina Kvicksilver. Han kommer alltid ha en jättestor plats i mitt hjärta. Jag är lycklig över att jag fick träffa honom igen. Har svårt att tänka mig att det kan komma en dag det här året som toppar detta. Ren lycka.
Min dag ...
En bild som sammanfattar min dag ganska bra. Hundutställning, agility, loppis och stan.
Bättre nu
Förutom att halsen kliar helt vansinnigt mycket så känner jag mig betydligt friskare idag. Det känns inte som att det är någon fara med att jobba, dessutom är det bara en dag och sedan kan jag ta helg med gott samvete. Ska jag vara ärlig piggnade jag till en del redan under dagen igår. Morgonen var värst. Fick ett ryck och städade hela huset framåt tvåtiden då jag äntligen lyckats få i mig lite mat. Man blir ju fort rastlös av att inte göra något.
Senare fick vi en snabb påhälsning av en familj som fick våran gungställning som vi inte har någon nytta av. Deras söta lilla unge var väldigt nyfiken på Yoda och Yoda var lika nyfiken han. Det slutade med att båda jagade efter en laserpekare ... Barn och djur är inte så olika ändå. När de åkt hem grillade jag burgare till middag och åt med pommes, lök, gurka och egenodlad sallad. Inte dumt det.
Besegrad
Jag har pressat och pressat fast jag egentligen helst av allt velat vila. Idag tog det stopp. Eller egentligen igår, jag mådde dåligt redan igår. Men envis som jag är pressade jag mig igenom fyra och en halv timme på jobbet, "för laget" Men när jag vaknade upp lika dyngförkyld och illamående idag kände jag att det fick vara nog. Jag ger upp, jag erkänner att jag är mänsklig. Fast det krävdes faktiskt att jag fick höra från min älskling att jag inte borde jobba för att jag skulle vara riktigt övertygad. Även fast jag visste innerst inne. Men en sak är säker och det är att jag tycker egentligen aldrig jag är nog sjuk för att inte jobba. Så envis är jag.
Men nu ska jag vila. Inte röra ett finger. Hoppas att jag snabbt blir frisk så jag kan börja om att jobba. Helst redan imorgon. Är jag för optimistisk? Jag vet inte. Bara jag slutar må illa så jag kan äta något så är jag nöjd. Då klarar jag väl att jobba. Joooooo.
