Jag ser ljuset!

För åtta dagar sedan vaknade jag upp med en dunderförkylning. Visste då att jag hade nio jobbdagar som väntade. Tänkte att jaja, jag tar väl en dag i taget. Går det så går det. Och jag är så himla stolt över mig själv! För trots att jag verkligen varit asförkyld och tagit mig igenom varje dag på panodil. Trots att jag vaknat upp varje dag med stel nacke och ett lätt illamående. Trots det har jag inte varit hemma en enda dag.

Jag är fan en kämpe! Men att träna har bara varit att glömma. Och jag saknar det, jättemycket. Det gör min nacke också. Men måste jag välja mellan träning och jobb så är valet enkelt. Jobbet är min inkomst.

Men jag känner verkligen att det här med att jag kämpar vidare även när det känns smått omöjligt. Det är precis det som kommer göra att jag når alla mina mål. Jag KAN.

70 timmar på nio dagar ... Tror ändå jag unnar mig en ledig helg.

Jag såg melodifestivalen!

 
Dagen innan melodifestivalen skulle vara i Skellefteå kom min underbara sambo på att vi borde gå och se det! Sagt och gjort, biljetter bokades och på lördagen satt vi två rader framför greenroom och skådade spektaklet. Tyckte det var helt rätt att "en jävla schlager" gick vidare, så medryckande och opretentiös låt helt enkelt!
 
Innan var vi och åt hos bästaste mamma och Lasse. Det bjöds på älghjärta, potatisgratäng och kantarellsås ... Jag fick nämligen önska precis vad jag ville och det är bland det godaste jag vet! :-D

Min matfilosofi

Folk har så många olika motivationer till att vilja äta nyttigt och "rätt". Min är rätt bra. Om jag inte gör det får jag sjuuukt mycket värk i exakt hela kroppen och sedan blir min mage ledsen och går ut i strejk. För ett tag sedan fick jag ett sånt sjukt cravings efter allting dåligt. Ville väl känna mig som en normal människa. Jag frossade. Och frossade ... Sedan kom värken och jag blev vansinnigt grinig!

Så nu är jag inne på rätt spår igen. Hejdå läsk. Hejdå nuggets, chili cheese och lökringar. Hejdå godispåsen. Folk måste antingen tycka jag är sjukt tråkig eller så tror de jag har ätstörningar? Smal redan, och så äter jag SALLAD?!

Amen vadå. Sallad är faktiskt gott. Vatten är gott. Riktig mat är gott. Vitt bröd, godis, läsk? Amen se över ert sockerberoende va! Det är ett beroende. Det finns verkligen ingen anledning till att äta det egentligen.

Jag är glad att min kropp säger ifrån så pass snabbt. Det är inte direkt sådant som någon mår bra av. Men somliga går i flera år och samlar det där i sin kropp. En del ersätter sockret med "lightprodukter"- dvs. sötningsmedel. Tala om att lura sig själv, drick vatten för sjutton. Och så klagar en del på att de är tjocka? Hmm, jag undrar varför ...?

Det handlar egentligen inte om att totalt utesluta allt som innehåller det minsta lilla socker. Men man bör vara medveten om vad det man stoppar i sig innehåller. För att kunna reglera intaget av sådant som är mindre gynnsamt för kroppen.

Vad vill jag egentligen säga? Ät för tusan inte en burgare om dagen och klaga på att du är tjock sen!

Vad hände?

Gud så slö jag varit de två senaste dagarna. Har suttit timme efter timme framför datorn och tänkt att "snart ska jag göra något". Men det har liksom inte blivit. Jag har typ fastnat. All lust att göra någonting ... Bortblåst. Innan har jag varit rätt bra på att ta tillvara på dagarna ändå. Nu ... Timmarna går och går. Ingenting händer.

Jag blir nästan lite rädd för mig själv. Det är ju inte såhär jag är?! Slö och likgiltig. Det är inte jag. Eller?

Nä, skärpning Bea! Nu ska jag borsta tänderna, dra en borste genom håret och gå ut och ta tag i snöskottningen. JA DET SKA JAG!


RSS 2.0