Bea

Har vaknat upp för jobbdag tio av tio med en lätt huvudvärk men en stark känsla av lättnad. Snart är både jobbveckan och jobbmånaden över. Ett kapitel kan avslutas, nästa påbörjas. Typ.

Det innebär också att det är mars snart. Och det innebär att tiden verkligen har flugit iväg. Snart är det dags att genomföra alla stora husförbättringar. Jag är glad att tiden har gått fort, för när man väntar på något roligt brukar tiden ha en förmåga att gå långsamt. Men samtidigt är det lite skrämmande om det ska gå såhär fort alltid. Nåja, bara jag hinner med allt jag vill göra så är det väl okej antar jag.

 

Men jag undrar om jag inte hamnat i en tidig 23-års kris. Det var helt okej att bli 22. Men att fylla 23 ... Det känns så mycket på något sätt. Nu borde jag ha en karriär liksom. Men samtidigt har jag tagit allt i en liten omvänd ordning. Först leva. Sedan ... Kanske någon gång i framtiden, en karriär. Fast när man kan leva utan att ha ett extravagant jobb känns det helt okej så länge man håller för det.

 

Dessutom vet jag ju fortfarande inte riktigt vad jag vill bli. Kanske resesäljare. Kanske dietist. Jag skulle nog bli bra på båda, resor och mat är två stora intressen. Kock skulle jag ju också kunna bli, men jag vet inte om det skulle roa mig att laga samma rätter flera gånger varje dag. Helst vill jag nog faktiskt bli resesäljare. Men det är inte så bråttom. Först vill jag ju besöka några fler länder för att kunna berätta om dem.

 

Fast sedan ... Sedan vill jag nog ändå satsa på det. Men det vore bra att ha en stor summa pengar först så man kan fokusera på att plugga. Inga fler lån, då får det hellre vara.

 

Så många platser. Så lite tid. Jag vill besöka nya länder, återbesöka andra. Först och främst vill jag nog åka till ett helt nytt land. För nuvarande har jag bara varit i Spanien, Turkiet, Italien, USA och Finland. Fem länder (knappt, Finland räknas knappt) och det vore kul att lägga till fler. Men vart ska man börja?

I år blir det på sin höjd en kortare resa, det får inte kosta för mycket. Men trots denna begränsning finns det många alternativ som ligger i Europa. Jag har kollat runt hur mycket som helst men eftersom vi ändå inte kan boka förrän just innan ger det inte jättemycket. Det är omöjligt att veta vad som finns när det väl är dags. Om det finns något kvar. Dessutom vet jag fortfarande inte om vi ens kommer kunna åka. Jag gör mig inga förväntningar (bara i smyg). Det värsta är nog att inte veta. Att inte ha något klart. Vill ju bestämma nu.

Men samtidigt vet jag ju inte ens vart jag vill åka, så det hade varit svårt att bestämma något. Dock är jag glad över en sak, att jag faktiskt ser detta som mitt största problem. Det tyder på att man har det ganska bra. För det är faktiskt ett jäkla lyxproblem.

 

Jag klev upp ur soffan. Satte några kycklingfiléer på tining. Åt en rostad macka med vändstekt ägg och en yoghurt. Och nu är jag tillbaka i soffan igen. Vila är nog ingen dum idé ändå, i alla fall så behövs det. Får sysselsätta mig med att spana in resesajter helt enkelt!

 

Sov till tjugo över tio idag och det känns att jag varit vaken längre än jag brukar och vaknat senare. Trots att jag bara sovit lite mer än åtta timmar är huvudet helt snurrigt. Det är inte kul att bryta sin dygnsrytm.

En god frukost har jag ätit i alla fall. En jag inte ätit på evigheter. Rostade mackor med granatäpple- och hallonmarmelad. Två stycken blev det. När jag har något annat pålägg på får jag aldrig i mig mer än en macka. Men nu gick det lätt. Jag får nog börja äta marmelad oftare. Till frukost får man äta det man är sugen på, huvudsaken är att man äter något.

Februari lider mot sitt slut men jag har inte vågat väga mig än. Jag tror nämligen jag kommer bli besviken. Det känns inte som att jag gått upp så mycket som jag vill. Kanske inget alls. Men innan månaden är slut ska jag ställa mig på vågen vare sig jag vill eller inte. Jag måste ju veta hur jag ligger till.

 

Idag ska jag ta det lugnt fram tills att jag börjar jobba. Bara laga middag, men i övrigt borde jag nog vila. Tror det blir baconinlindad kyckling i ugn med ris och currysås idag. Det har blivit en ny favorit. Och jag försöker komma bort från att äta korv jämt, haha.

Jag vet inte, men det kan hända att jag lät lite bitter när jag skrev mitt senaste inlägg. Det är jag faktiskt inte. Ju mer jag tänker på det inser jag att jag har all anledning att faktiskt vara en sådan som skryter jag också. För jag har en jäkla tur och jag har det väldigt bra.

Det finns flera anledningar och inte bara de uppenbara som att jag har hus, någon som älskar mig och ett fast jobb. Men utöver det är jag ganska smart också. Det finns många som är mindre smarta. Typ sådana som köper en massa skitsaker och sen klagar över att de är fattiga och aaaldrig har råd att göra något. Jag tycker lite synd om sådana människor. Hur kan man ha en så naiv syn på pengar?

Jag skulle vilja säga att 99% av de köp jag gör är en investering. När jag köper grejer till huset ökar det husets värde. När jag köper grejer till bilen är det för att underhålla den så den håller längre. När jag köper en resa är det en inverstering i mitt välmående som berikar mig med upplevelser. Visst, någon gång köper jag någon liten grej som jag inte verkligen behöver. Och det är okej, någon gång. Men man ska ha koll på vad man lägger sina pengar på så de inte bara rinner iväg. Många bäckar små.

Och nu låter det som att jag baserar min lycka på pengar. Men det är faktiskt så, att en stadig ekonomi är en tillgång. Att kunna göra det man vill skänker en känsla av frihet.

Men jag har annat att glädjas över också. En väldigt stor grej är att jag faktiskt kan prata med personen jag lever tillsammans med. En öppen kommunikation är något som är väldigt underskattat och inte alls en självklarhet för alla. Men i mångt och mycket är det en självklarhet för mig. Inte i exakt allt såklart, ibland måste man hålla vissa känslor för sig själv för att de helt enkelt är obefogade och kanske tänkta i en stund av svaghet. Men i det stora hela, ja.

Jag har ingen anledning att vara bitter. Faktum är att jag tror jag hör till de som har minst anledning att vara det. Okej, det är väl trist att jag och min fästman inte träffades när vi båda var arton och oskulder och att han friade till mig ett år senare och sa att han aldrig älskat någon innan. Men so what, shit happens. Sånt händer liksom inte. I alla fall så hände det inte mig. Men det betyder inte att jag har det dåligt även om jag ibland tenderar att glömma det. Men jämfört med många, många andra så har jag det himla bra.

Har dammsugit i stort sett hela huset, men det syns knappt. Allt katthår kommer driva mig till vansinne en vacker dag. Tänkte gå ut en stund i solen innan men det var tydligen inte så varmt och soligt ute som jag trodde. I alla fall inte på bron.

Tvingade mig själv att äta lunch. Är jättedålig på att äta lunch när jag är hemma. Men jag vet att jag måste. Två rostade mackor med vändstekt ägg på blev det. Helt okej gott. Bättre än ingenting. Har tagit fram rödspättafiléer på tining inför middagen. Äter nästan aldrig fisk så jag har ingen aning om hur man tillagar det. Men försöka måste man ju. Kanske blir det rentav ätbart.

För övrigt förstår jag inte grejen med folk som alltid bara ska skryta om hur BRA deras liv och förhållanden är på facebook, instagram, bloggar osv ... Det är aldrig något dåligt, bara gulligull, romantik och perfektion. HALLÅ!? Förstår de inte att de ger människor som mig ångest? Jag börjar på allvar fundera på om det är något fel på mig eftersom att mitt liv inte alls är särskilt varken romantiskt eller perfekt! Någonstans fattar jag ju att de som ger sken av att ha det så antagligen förskönar en jäkla massa. Men ändå. Kan de inte bara sluta med det?

För hur mycket jag än önskar att jag hade ett perfekt liv så går det inte. Kanske har jag blivit för praktiskt lagd. Jag hade en väldigt naivt romantisk sida förut. Kanske kommer den aldrig tillbaka. Kanske är det bra. Kanske hindrar det mig från att ha ett "perfekt" liv. Jag vet ärligt talat inte.

Det enda jag vet är att när man inte har en superromantisk bild av hur ett förhållande ska vara så blir man inte besviken lika ofta. Jag antar att alla som har det måste bli besvikna ibland. Det finns ingen som kan leva upp till sådana förväntningar. Ändå hoppas man. Så jag antar att det kanske är bra att bilden jag hade är nästan helt död och begraven. Samtidigt som det är lite tråkigt. Moget. Vuxet.

 

Jag känner mig väldigt gammal.

Igår var verkligen inte min bästa dag någonsin. Hade ont i nästan hela kroppen och dessutom blev det nog något konstigt med armen när jag slet i kapen, för lite då och då högg en hemsk smärta till i den medan jag jobbade. Det är svårt att hålla humöret uppe i det läget och jag kände mig väldigt grinig. Man försöker ju vara trevlig utåt ändå men tydligen lät jag mest självmordsbenägen fick jag höra. Inte lyckat.

 

Gårdagens middag blev en egenkomponerad sallad från Coop med räkor och varmrökt lax. Tror att alla vitaminer och nyttigheter legat och grott i kroppen under natten för idag känns det bättre. Vaknade före väckarklockan och var visserligen trött, men inte mer än så. Dagens frukost bestod av tropisk yoghurt och en kanelbulle. Varken ekonomiskt eller nyttigt, men efter att ha diskuterat med mig själv kom jag fram till att om det är det jag känner för så får jag äta det till frukost. Lunch och middag ska dock vara nyttigare. Hoppas bara att magen klarar av sockerchocken!

 

Nu ska jag börja göra mig färdig för idag jobbar jag från 09-19. Lååååångt pass! Mycket pengar.

Jag är helt jäkla matt. Plötsligt knackade det på dörren och iförd endast morgonrock gick jag och öppnade. Där utanför stod en postsnubbe som hade en leverans åt mig. Det visade sig vara den stora och tunga kapsågen som vi beställt tidigare. Gick in när jag skrivit under och väntade på att postsnubben skulle lasta av den. När jag kollade ut stod kapen där, hårt fastspänd i en lastpall, mitt på gården!

Jaha, nä, där kunde den ju inte stå. Så jag klädde på mig kläder och gick ut för att flytta den. Att avlägsna kapen från lastpallen visade sig bli svårt så jag bestämde mig för att helt enkelt försöka dra den in i carporten. Herre gud vad tungt! Jag drog, några centimeter åt gången. Bröstmusklerna kändes som att de skulle explodera.

Så, när jag ställde mig för att vila, stod han där som en fantastisk uppenbarelse. Grannen som kört förbi med sin bil hade bevittnat min fight mot kapen och bestämt sig för att ge mig ett handtag. Tillsammans drog vi den nedrans kapen in i carporten. Den var fortfarande tung och jag flåsade häftigt, men det gick betydligt fortare när man var två.

Att folk plötsligt bestämmer sig för att hjälpa till kan verkligen vara guld värt. Efter idag ska jag själv verkligen försöka bli bättre på det. Jag är kass på det. Tänker alltid "men vad kan JAG bidra med?!" I fortsättningen ska jag försöka tänka annorlunda.

Vaknade tidigt idag också men känner mig ändå utvilad. Drömde en skum dröm i natt om att jag fått ett husdjur som var en hybrid mellan Yoda och en jättespindel. Känslorna inför detta djur var väl minst sagt kluvna, särskilt som det envisades med att hoppa på mig hela tiden. Hehe ... Det känns rätt bra ändå att det bara var en dröm.

Idag jobbar jag hela dagen. Igår satt jag halva dagen och surfade på sidor om Japan och Tokyo. Så det känns rätt bra att jobba ... För pengar kommer behövas ... Om än det jag drar in nu kommer gå till huset. Men mindre lån innebär ju att man kan spara lite mer när det väl är dags att börja spara inför resan.

Japanresan ska verkligen bli mitt livs resa. Har tänkt ha klart redan i förväg vilka platser jag vill besöka för att verkligen se till att det blir så. På våra tidigare resor har det varit lite oplanerat vilket nog inneburit att vi missat mycket sevärdheter. Det vore jättetråkigt om det hände igen. Men trots att mycket ska hinnas med vill jag ändå ha tid till att sitta ner och njuta av god mat eller en frappe från Starbucks. Det gäller helt enkelt att hitta en balans.

 

Jag förstår dock verkligen inte hur vi ska lyckas finansiera denna drömresa! Lyckas man spara tillräckligt på ett år för att kunna göra allt man vill när man väl är där? Dessutom skulle jag vilja skaffa en smidigare men ändå bra kamera som man kan ha med sig överallt. Men något säger mig att det blir svårt att lyckas med allt. Gah! Varför är man inte miljonär?

Ibland har jag skumma drömmar ... Eller kanske snarare mardrömmar. I natt drömde jag att jag tydligen gått med på att en till kvinna skulle involvera vårt förhållande. Men när hon och min älskling skulle ha sex drabbades jag av en hemsk avundsjuka och sprang ut gråtandes. Tacka fan för det. Vilken vidrig dröm!

 

Det är väl inte konstigt att man vaknar med huvudvärk efter en sån dröm. Huvudvärken kan i och för sig även bero på att jag drack för dåligt igår. Kul är det i alla fall inte. Jag som tänkte igår att det var länge sedan jag hade problem med huvudet. Såklart skulle huvudvärken då komma som ett brev på posten. Men det känns ändå som att det är den typen som går över efter ett tag. Det måste den göra, för jag ska jobba hela dagen efter fyra dagars ledighet. Fyra dagar! Otroligt att jag inte blivit galen.

 

Men det har faktiskt varit ganska kul att vara ledig för en gångs skull. Jag har sett till att hålla mig sysselsatt. Faktum är att jag skulle kunna vara hemma en dag till och snickra ihop eller sy någonting. Men det går ju inte, jag skulle bli så fattig då. Om jag inte blev väldigt bra på det förstås och kunde sälja mina grejer dyrt, hehe. Men jag skulle inte tro det va?

Igår sydde jag. Idag stod träslöjd på agendan. Det visade sig ganska snabbt att jag är värdelös på att såga rakt, så jag uteslöt allt som hade med sågning att göra. Det innebar att jag helt enkelt fick leta upp brädor som var ungefär rätt längd från början. Sedan målade jag dem utan att ha någon riktig aning om vad jag skapade för någonting. Jag är inte så bra på att måla heller förresten. Brädorna fick ligga och torka medan jag funderade över vad jag höll på att skapa. Tillslut kom jag på det! Kanske var det en sån där grej man kan ställa ljus på. Det blev det. Resultatet? Halvdant, sjaskigt, snett ... Men definitivt hemmagjort!

 

Motivationen att äta frukost sviktade onekligen när päronet jag tog såg ut som att någon skjutit på det och avokadon var allmänt konstig. Mackor kände jag verkligen inte för, är så less på dom. Idag orkade jag verkligen inte bry mig om att försöka peta i mig mer än tre fjärdedelar av det där päronet och tre fjärdedelar av avokadon. Dåliga råvaror kan verkligen förstöra matlusten.

Igår städade jag faktiskt upp här hemma och dammsög hela huset. Lagade dessutom middag som bestod av ugnsstekt baconinlindad kyckling med ris och currysås. Dock hade jag inte riktigt hjärnan med mig när jag lagade maten, så den blev alldeles för pepprig. Hur som helst är jag glad att jag gjorde något. Att min hjärna ställde om från att sy och läsa bloggar till att tänka på städning är ett framsteg. Blir lätt insnöad när jag börjat med något.

Idag tänker jag väldigt mycket på möbelsnickeri. Det skulle vara grymt kul att designa och skapa egna möbler! Har någon idé i hjärnan, men den är av det större slaget och får nog sparas till senare. Funderar på att se om jag hittar några överblivna träbitar som jag kan öva på tillsvidare. Alltid blir det väl något. Eller kanske inte. Men det spelar inte så stor roll. Det viktiga är att våga prova.

Idag har jag använt min kreativa sida och sytt två stycken kuddfodral av en gardin ... Sydde en väska också som verkligen inte höll bra kvalité, så den pratar vi inte mer om. Men kuddfodralen blev ändå helt okej för att vara gjorda utan några beskrivningar och med tanke på att det var de första jag gjort. De funkar tillsvidare i alla fall!

 

 

Min helg har verkligen varit bra. På fredag efter jobbet väntade min älskling utanför med en bukett tulpaner. Mitt hjärta smälte. Resten av kvällen spenderades framför soffan med en pizza från frysen och en stor chokladboll.

 

Vaknade i hyfsad tid på lördagen och vi åkte in till Luleå där det blev lunch på Max till att börja med. Därefter åkte vi och kollade på lite bilar innan vi åkte vidare in till stan. Jag köpte ett armband för 25 spänn och vi kollade på vigselringar, hihi. Förälskade mig i en ring från Lars Wallin ... Den kostade "bara" typ 71 000 ... Har visst dyr smak. När jag dreglat klart över ringarna åt vi i alla fall middag på Waldorf. Till min stora förtjusning fanns några japanska rätter på menyn. Jag provade en med lax, kyckling och biff. Helt okej, inte jättespännande men godkänt. När maten var uppäten gick vi till Max igen och jag provade en caramel latte ... Gud så gott det var! Sedan började bion. Vi såg "The monuments men", ärligt talat var den jätteseg. Men den var inte nog dålig för att förstöra en väldigt bra dag.

 

Gårdagen bjöd på ett besök hos svärföräldrarna, lite mer vigselringstittande, mathandling och tacos hemma i soffan. En helt okej söndag alltså.

 

Idag är jag ledig. Än så länge har Yoda lyckats riva ner en hylla i garderoben och det lät så illa att jag var övertygad om att det var en bit av en rysk sattelit som kraschat på vårt tak. Men det var det ju inte som tur var. Hehe. Har inga större planer för dagen, hade gärna jobbat istället. Men men, ska försöka ta tillvara på dagen ändå.

Oj, där försvann typ hela lönen till räkningar. Fick min bästa lön någonsin den här månaden ... Men också fler räkningar än jag brukar få. Så det jämnade väl ut sig där. Det är inte alltid roligt att vara vuxen.

Såg att Blondinbella fick ett par hjärtformade diamantörhängen till alla hjärtans dag present. Någonting säger mig att jag inte kan förvänta mig att få detsamma, haha. Ibland känner man sig stört fattig. Men så är det när man har hus. Blondinbella har ju faktiskt inget hus. HA! Synd för henne. Vem behöver diamantörhängen liksom? Det är ju dötrist och ... Alldeles alldeles underbart! Typiskt, det bor fortfarande en liten romantiker inom mig även om den krympt jättemycket de senaste åren. Men jag är inte bitter, jag vet att man inte kan få allt.

Fast jag hade inte tackat nej till att vara rik. Det hade jag inte.

Idag är det alla hjärtans dag. Ska inte fira på något speciellt sätt, det blir imorgon istället. Jobbar några timmar på eftermiddagen, så det hade varit svårt att hinna med något. Hade en otrevlig dröm dagen till ära, min älskling sa att han var less på mig och hade tänkt smyga ut och supa med en arbetskollega medans jag sov?! Vilken kul dröm då. Haha.

 

Vägde mig i morse. Vågen visar typ olika beroende på vilket underlag den står på. Men det resultatet jag tror blev rätt visar en viktuppgång på 0,6 kg så jag hoppas att det stämmer. Det skulle verkligen vara ett steg framåt! Men med tanke på att jag äter mer nu, framför allt till frukost, så borde det helt klart stämma. Magen mår bra nu också och då mår jag också bra.

 

Jag har en dålig ovana förresten. Jag kan verkligen inte slappna av. Har upptäckt att när jag ligger ner spänner jag alltid någon muskel. Nu när jag blivit medveten om det har jag givetvis försökt sluta. Men det är som att det börjar krypa i kroppen när jag försöker slappna av och så fort jag slutar tänka på att försöka spänner jag genast något igen. Gud så störande! Varför är det så?

 

Något säger mig att det är lika bra att jag inte ligger ner så mycket. När jag är igång och rör på mig slappnar jag förmodligen av mer. Dessutom behövs det ändå handlas, så jag ska göra mig färdig nu och åka sen.

 

Ha en bra alla hjärtans dag förresten!

 

 

Jobb hela dagen igår, men tiden gick faktiskt fort. När jag kom hem lagade jag middag bestående av stekta räkor och kyckling i en stark sås av kokosmjölk och så ris till det. Ibland får jag verkligen till det, för gott blev det! Fick höra på jobbet att jag alltid äter korv, men inte till middag igår alltså. Dock så är korv billigt så det blir lätt att man äter det ofta.

 

Idag jobbar jag också i några timmar. Vad det blir till middag har jag ingen aning om, men till lunch tippar jag på en hamburgare. Maten som lagades igår räckte nämligen inte till en matlåda åt mig oturligt nog. Nåja, tur att jag jobbar med mat i alla fall, då är det enkelt att slänga ihop något.

 

Skulle säkert kunna fortsätta skriva, men nu måste jag faktiskt göra mig redo att åka.

 

 

När jag vaknade av väckarklockan idag var jag gode trött. Inte så konstigt, under helgen har jag ju mer eller mindre hunnit ställa om till att sova länge. Nu när jag ätit frukost har jag dock piggnat till. Åt en varm macka med skinka och brännvinssenap, en kiwi och en kopp kaffe ifall någon undrade.

 

Igår var jag faktiskt ganska huslig av mig. Dammsög hela huset, tvättade två maskiner, röjde upp i köket, satte upp en tavla och flyttade en annan. Det låter inte mycket kanske, men för att vara jag är det chockerande mycket, haha. Dock så köpte jag sushi till middag, så jag var inte så duktig att jag lagade egen middag. Men det är ju så gott! Fixade i alla fall en matlåda till idag, till mitt försvar. Det blir korv och makaroner, spännande.

 

Ska verkligen försöka att bara fokusera på att ha det fint hemma nu i några månader. Eller jag ska ju såklart fokusera på att jobba också. Däremot ska jag inte fokusera så mycket på att drömma om resor. Det ger inte så mycket för tillfället ändå.

 

På fredag är det både alla hjärtans dag OCH löning. Vilken lysande kombination! Jobbar till sju men sen kan det nog lätt hända att vi äter lite god middag någonstans. Det är någonting att se fram emot. Jag tycker om att ha saker att se fram emot.

Självklart vaknade jag jättetidigt idag bara för att jag ska jobba natt i helgen. Jaja, att vara vaken typ tjugo timmar i sträck ska väl inte vara några problem? Det är bara synd att när jag väl börjat komma in i någon slags dygnsrytm så är det dags att vända upp och ner på dygnet igen. Men det är bara att bita ihop och tänka på lönen som kommer sen.

 

Jag tänker väldigt mycket på om jag ska satsa på en yrkeskarriär någon gång. Som det känns nu vill jag bara ha tillräckligt med pengar för att kunna leva. Har ingen prio på att "bli någon". Men så småningom kanske jag vill vara någon som tjänar bra och uppskattas för sina prestationer. Frågan är bara om jag är beredd att gå den långa vägen för att komma dit. Inte nu i alla fall. Kanske sen.

 

När jag gick i gymnasiet var jag ganska övertygad om att jag skulle utbilda mig vidare. Trodde inte det fanns några andra alternativ. Det roliga var att jag skrev såhär i min dåvarande blogg:

 

Men det visade sig att det blev precis så som jag sa att det inte skulle bli. Livet blir verkligen inte alltid som man tänkt sig. Jag är inte heller samma person som jag var då. Den jag var då gjorde inga "dumma" val, men den jag var då hade inget vidare liv heller. Om jag fick leva om mina år sedan gymnasiet skulle jag bara gjort en sak annorlunda och det skulle vara att inte gå ett år på journalistutbildningen! Det var nog den mest bortslösade tiden i mitt liv. Annars skulle jag inte vilja ändra på något.

 

Oavsett vad framtiden för med sig så är jag i alla fall övertygad om att det kommer bli bra. Det blir det alltid.

Jag funderar och funderar på vad jag skulle kunna göra för att få alla mål och drömmar att slå in lite snabbare. Hittills har jag inte kommit på något lysande, en idé var att vinna på drömvinsten men jag litar inte riktigt på att det kommer hända. Min andra idé var att komma på en lysande affärsidé. Det verkar som en toppenidé, men jag har inte kommit på något bra än.

 

Egentligen är det väl helt okej att det får ta lite tid. Men det betyder inte att jag gillar det. Jag vill liksom inte behöva välja mellan om vi ska färdigställa alla designdetaljer här hemma eller resa någonstans. Bara en sån sak. Jag vill kunna göra båda. Det är inte så att jag skulle behöva vara stenrik egentligen, bara lite mer tät.

 

Jag vet att det går att skaffa en gedigen utbildning som genererar ett bra jobb med en bra lön. Men det innebär ju minst tre års utbildning och så länge kommer jag aldrig orka vänta på att göra allt annat jag vill. Alltså är pluggande inte ett alternativ så länge jag inte kan göra andra saker samtidigt. Och för att det skulle vara möjligt skulle jag ändå behöva vinna drömvinsten. Och om jag gjorde det, varför skulle jag då bry mig om att plugga? Snacka om dödläge.

 

Jag hoppas verkligen jag kommer på någonting lysande snart!

 

 

Några dagar har gått sedan jag bloggade och jag ska bara sammanfatta de dagarna väldigt kort.

 

Fredag åt vi middag på Remidjen. Höjdpunkten enligt mig var mojiton jag tog innan vi gick. Tolka det som ni vill.

 

Lördag åkte vi och firade min pappa som fyllt år. Blev bjuden på god mango chutney kyckling och ris, samt fika.

 

Söndag innebar en kort tur på stan och mathandling inför den kommande veckan.

 

Måndag satt jag mest och var rastlös, men fick jobba tre timmar på eftermiddagen.

 

Tisdag tog jag en tur till Reprisen och handlade en begagnad tavla som jag målade om ramen på.

 

Och idag börjar jag om att jobba efter några dagar då jag i stort sett varit ledig. Det känns ganska skönt. Vi satt igår och pratade om allt vi ska göra och vilket år vi ska göra det. Japan, Kina, USA, Australien, Nya Zeeland, husbyggen och giftermål ... Våran ekonomi får då aldrig vila! Men jag har bestämt mig att just nu ska jag inte ha panik om jag inte får jobba mycket. Någon gång måste min hjärna få ro också och det blir inte bättre av att känna sig stressad.