Bea

Många tankar snurrar runt i huvudet. Man har bara ett liv. Egentligen är möjligheterna obegränsade. Allt handlar om vad man prioriterar och vad man är beredd att offra för att nå dit man vill. Men jag har svårt för det där med att offra saker. Vill både äta kakan och ha den kvar. Därför är det väldigt svårt att bestämma sig för något. Det är lättare att bara köra på i samma hjulspår helt enkelt.

Visst skulle vi kunna sälja hus och bilar, bli studenter i några år och sedan få våra drömjobb. Men jag gillar ju huset! Jag gillar att få min lön varje månad och jag gillar att kunna göra planer för semestern. Inte vill jag väl byta ut det mot studentlivet?! Trots allt har vi det inte dåligt nu. Det är inte alls dåligt faktiskt. Jag har inte jobbet jag drömde om som ung men jag har ett jobb som är helt okej. Hur mycket är man beredd att offra för att försöka jaga det där perfekta som förmodligen ändå inte existerar? Det är ju frågan.

Lätt är det inte. Inte alls faktiskt.

Tre timmars jobb med att kränga burgare idag. Kul att få göra det lite då och då och träffa alla man ändå jobbat med rätt länge. Att idag skulle varit min lediga dag gör inte så mycket, jag är nämligen ledig på lördag också! Jobbar rätt många dagar nuförtiden men inte så många timmar. Det är ju både bra och dåligt. Man hinner aldrig bli överansträngd av jobbet men samtidigt så kan det vara påfrestande att sällan vara ledig två dagar i rad.

Men jag ska inte klaga. Det är kul att jobba! Är jag hemma blir det ändå bara att jag tränar, kanske städar lite och sitter framför datorn när jag är klar med de förstnämnda sysslorna. Inte jätteproduktivt direkt. Då är det bättre om jag kan dra in lite pengar istället och får träffa folk dessutom.

Däremot är jag lite sugen på att plugga någon distanskurs på sidan av jobbet. Tiden finns ju trots allt och att få tänka lite skulle ju inte skada. Får se helt enkelt om det finns något som kan vara intressant. Kunskap är ju aldrig betungande.

Löningsdag idag. Fick semesterlönen utbetald från gamla jobbet också så den här månaden kan jag låtsas att jag har ett välbetalt jobb, haha. Men det kan behövas lite extra för jag har ingen aning om hur det blir nästa månad ens. Har än så länge bara anställning månaden ut, så jag svävar i stor ovisshet. Jag har alltså mycket på kontot men vågar verkligen inte använda mer än nödvändigt. Vågar verkligen inte fira en bra lön. Nästa månad kanske jag kan fira. Eller gråta. Vem vet.

Nu ska jag åka och storhandla i alla fall, så kanske man slipper handla igen på ett tag. Sen tar jag det nog lugnt några timmar innan det är dags för jobb. Känner att jag borde träna men har samtidigt en lätt förkylningskänsla i kroppen och vill inte trigga igång en ordentlig förkylning genom att överanstränga mig. Så jag skippar nog träningen idag. Har tränat två gånger den här veckan i alla fall, för tillfället är jag nöjd med det. Så småningom ska jag väl öka antar jag.

Det var nog allt jag hade att säga för den här gången. Skriver mer ... Någon annan gång.

Var helt säker på att jag skrivit ett inlägg igår, men det hade jag visst inte. Det blev väl aldrig av antar jag. Har varit hemma två dagar i rad nu i alla fall och det får alltid min hjärna att gå på högvarv. Vad vill jag egentligen med mitt liv och sådana existentiella frågor.

En sak känner jag mig i alla fall ganska övertygad om. Ifall jag fick välja exakt vad jag ville skulle jag vilja jobba med djur på något sätt. Så idag har jag suttit och spånat lite på idéer. Jag vet att som alltid när jag kommer på en idé är det jag själv som är mest entusiastisk över den. Andra är ju som mer skeptiska, förmodligen med all rätt.

Men jag vet inte. Tänk om mina idéer faktiskt skulle funka? Tänk om rädslan för att prova hindrat mig från att lyckas med en massa roliga saker? Tänk om tvivlet andra planterat i mig faktiskt varit obefogat? Jag vet ju inte. Det enda jag vet är att jag har många idéer men jag har ingen aning om ifall någon av dem är en bra idé.

Samtidigt vill jag inte ångra saker jag inte gjorde. Måste ju faktiskt prova mina vingar någon gång och se om de håller. Eller?

Jag skriver. Men jag bloggar inte så mycket. Igår kväll när jag låg i soffan insåg jag hur mycket jag hade inom mig som behövde komma ut. Fast inget jag vill blogga om. Så jag öppnade helt enkelt ett vanligt hederligt worddokument och har skrivit för fullt sedan dess. Jag skriver om mina tankar kring min asjobbiga sjukdom just nu. Kanske skriver jag om något annat sen. Det spelar inte så stor roll om någon läser. Bara jag får skriva.

Idag var jag ledig, så jag gav mig ut på en lång cykeltur som slutade på Piteå ridklubb. Där fastnade jag i säkert en timme, satt utanför lösdriften och hängde med hästarna. De flesta kom faktiskt fram och hälsade och var nyfikna på vad jag var för en. Har knappt sett en häst på över ett år så det kändes bra i hjärtat kan jag lova. Var in på PRK's hemsida sen och såg att man kanske kan rida privatlektioner. Perfekt, då kan man nog välja ett datum som passar! Så kanske kan jag ta upp ridningen igen trots allt? Hoppas, får undersöka det där närmare. Vill ju så gärna.

Jobbade på mitt numera extrajobb igår. Det var roligt att vara tillbaka efter ett längre uppehåll. Men när jag kom hem var jag övertygad om att jag tagit sönder något i ryggen, för det högg till så fort jag rörde mig typ. Idag känns det dock just ingenting, så jag antar att det bara var något tillfälligt. Men det fick mig att börja tänka att jag nog måste stärka ryggen med träning och framför allt att lyfta rätt. Imorgon beger jag mig nog till gymmet.

Jobb idag med, fast på mitt nya jobb. Vaknade med en jobbig huvudvärk idag men har vilat sedan dess. Tror det blivit bättre nu om än det är svårt att säga säkert innan man ställt sig upp. Nåja, jag överlever nog i alla fall.

Men jag ska erkänna att jag känner mig trött. Att jag sörjer semestern jag inte fick. Den som skulle blivit min återhämtning. Jag har inte riktigt haft orken att ta på mig varenda jobbpass som erbjudits. Inte ens pengar har varit motivation nog. Men oavsett om jag orkar är det dags att lägga i en högre växel nu. Har trots allt gått på halvfart under tre veckors tid. Dags att gasa nu. GAAASA!

Har ätit en bit kola- och vinbärspaj med glass till frukost. Det blev över igår när mamma och Lasse var på middag, så jag måste ju givetvis äta upp resterna när jag för en gångs skull tagit mig tid att baka. Kände igår att jag fick tillbaka lusten att baka och laga mat lite. Men samtidigt behöver jag lite motivation för att baka, för det är inte så kul om man inte har någon som vill smaka. Maten ska jag dock ta tag i och prova nya recept. Kul ska det bli!

Jag önskar att jag var en sån som bara hade en dröm. Då hade det varit så lätt att satsa på det. Men jag vill så mycket och vill inte välja en enda sak för då skulle det utesluta allt annat. Grejen är den att jag kan vara grymt målmedveten om jag bestämt mig för att satsa på något. Så pass målmedveten att jag vet att om jag bara kunde bestämma mig för vad jag vill så skulle jag bli grym på det.

Men istället för att välja så flyter jag omkring och vet varken ut eller in. Utmärker mig inte så mycket och kommer inte direkt någonvart. För jag kan helt enkelt inte välja. Det finns för mycket jag skulle kunna tänka mig att göra. Samtidigt som det inte finns något jag vill nog mycket för att verkligen satsa fullt ut. Ändrar mig från dag till dag.

Jag har ingen riktig glöd nu. Brinner inte för något. Förut hade jag den där glöden, för skrivandet och för ridningen. Vet inte om jag skulle kunna hitta den igen. När har man ens tid? Det är bara intressen ändå. Jag skulle behöva brinna för något som kan generera pengar. Måste bara hitta vad. Något som verkligen är värt att satsa på till hundra procent.

Det är svårt. Det är så frustrerande att inte veta vad man ska använda sin energi till. Vad man ska göra med det man har innanför pannbenet. Vad hjärtat ska slå lite extra för. Det är svårt.