Bea

Det blir länge mellan gångerna här. Men nu har jag haft en jättebra helg, alltså lite mer att berätta om än jag haft på ett tag. På fredag började jag med att promenera till gymmet med musik i öronen. Tränade nästan en timme och promenerade sedan hem igen. Trodde jag skulle vara helt död när jag kom hem, men den friska luften gav mig faktiskt en kick så jag dammsög och röjde lite hemma. Sedan kom maken och hämtade upp mig och vi handlade lite sushiingredienser och godsaker.  Sedan på kvällen blev det spelkväll med några vänner, lite sockerdopning på det så slutade det med att jag skrattade så jag inte kunde andas. Det är ett gott betyg.

 

Lördagen blev väl inte riktigt som jag tänkt. Vaknade och kände mig typ bakfull. Tänkte att det skulle gå över om jag bara kom igång, fast besluten om att carpe diema dagen. Kokade sushiris och drog ut maken på en promenad i solen medan riset svalnade. Sedan när vi kom hem ställde jag mig och gjorde sushirullar med gurka och morötter som fyllning. Det låg ris över halva golvet och fastkletat under mina sockor plus att det blev jättemycket svinn från alla kantbitar jag misslyckades med. Haha, behöver nog öva lite mer. Men bitarna jag lyckades med blev fina. 

 

Därefter kom illamåendet med full kraft och nu insåg jag att det nog var nacken och spänningar som spökade ändå. Bara att vila alltså och få lite massage. Inte enligt planen! Skulle ju gå på bio och äta sushi och dricka sake. Istället blev det bara att äta sushi, toppat med fiskrom och chilimajonäs, och se på film hemma i soffan. Nåja, det var mysigt det med.

 

Kring elva på kvällen började hela huset plötsligt skaka och vi insåg att det var en jordbävning! Gick snabbt in på Facebook och konstaterade att många upplevt samma sak, ända från Haparanda till Umeå. Det rådde lite delade meningar om hur starkt skalvet var på skalan, men åtminstone 4,2 och tydligen det starkaste någonsin i norr om jag fattat rätt. Facebook svämmade givetvis över av olika kommentarer. Några blev rädda, några drog osmakliga skämt om krig, någon skulle förminska allt och dissade jordskalvet och en del skämtade om att de tappat sin gamla telefon i golvet eller att Skåne avlägsnats från Sverige. Jag tycker personligen det är roligt när man får ett gemensamt samtalsämne att prata om, man känner verkligen någon slags gemenskap. Det är även fascinerande att se hur fort information sprids på nätet. Och intressant att vara med om ett jordskalv, även om jag inte vill uppleva det igen.