Odaiba
Dagen har varit alldeles lagom ansträngande. Åkte till att börja med till Harajuku och promenerade till Yojogiparken där vi gick omkring en stund. Fick undvika att titta mot skogen dock, där fanns hyfsat stora spindelnät och maken påstod att han såg en hyfsat stor spindel också. Huga!
Kom till ett område efter en stund där det fanns nån form av hus och där vi hade turen att få se nån form av bröllopsceremoni. Bruden hade lite annorlunda kläder mot för vad man är van att se hemma, så det var roligt att se. Brudparet och ett helt följe av människor gick runt i en rad och typ visade upp sig eller något, alla turister inklusive vi tog kort och filmade.
Därefter bestämde vi oss för att åka till Odaiba, som är en konstgjord ö i Tokyo. Solen sken ju så vi tänkte att det skulle vara fint att åka dit. Naiv som jag är med avstånd här tänkte jag att det skulle gå fort att ta sig dit, det finns ju ändå bra kommunikationer i Tokyo. En timme så är vi där, tänkte jag. Nope. Först tog vi tunnelbanan till Asakusa, ett antal stationer bort. Sedan köpte vi båtbiljetter och fick vänta i en kö ett bra tag. Till slut kom båten och vi fick kliva på och åka till ett annat ställe, där vi var tvungna att kliva av och vänta att bra tag. Jag hann äta lite nachochips med dip och maken åt frozen yoghurt. Sedan kom nästa båt och den tog oss till Odaiba. Det var vackert och så, med en sandstrand och så vidare. Men vid det laget hade klockan hunnit bli fem och solen var på väg ner. Nåja, jag var fortfarande vid gott mod. Tills vi fick reda på att sista båten hem skulle gå femtio minuter senare och det var enda sättet att komma hem igen!
Ska aldrig mer vara spontan och tänka att det löser sig. Det brukar inte vara min grej men den här gången trodde jag det skulle vara lugnt. Men icke. För att hinna se något i alla fall stressade vi iväg mot ett köpcentrum. Smällde av några bilder på vägen. Stressade vidare in i köpcentrumet. Snabbt in på en toalett. Gjorde det jag skulle. "Please flush the toilet" sa en lapp. Letade desperat efter spolknappen, jag lovar, det fanns ingen?! Stressade vidare utan att egentligen se så mycket av affärerna. Gav upp och gick tillbaka mot båten. På vägen gick solen ner över regnbågsbron, kanske Japans lägsta bro. En vacker syn som förevigades på bild. Sedan gick vi tillbaka till båten och var där i god tid före avgång.
