Bea

Under tiden vi semestrat i Japan har jag reflekterat över hur bra jag mått. Ingen migrän, ingen spänningshuvudvärk, ingen värk i kroppen, inget strul med magen trots upprepat fusk med kosten. Okej, jag säger att allt varit perfekt men det är väl inte helt sant. Men i jämförelse med hur jag brukar må har det lilla jag känt varit försumbart lite. Två gånger har jag åkt på mindre smällar. Den första för nån dag sedan då jag blev upprörd över att vi fick betala fel pris och brusade upp över det. Den andra gången igår när jag insåg att vi hade jättelite tid att upptäcka Odaiba. Därför har jag dragit slutsatsen att mina problem till stor del är stressrelaterade. Har alltid sett mig själv som väldigt stresstålig, så det kommer väl lite som en överraskning. Men min kropp är uppenbarligen inte stresstålig. För även om jag slarvar med mat och dryck här får jag inte migrän. Även om jag går mycket blir jag inte spänd. Även om jag äter "fel" kraschar inte magen. För jag är inte stressad. Jag är lugn Måste hitta ett sätt att ta med mig det här lugnet tillbaka till vardagen. Det kommer nog inte bli lätt, men det känns alldeles livsnödvändigt.