Bea

Vi anlände alltså till festen i en äldre Pontiac, där alla släktingar och vänner stod och väntade på oss med välkomstdrinkar och kameror i högsta hugg. Jag och min ofantligt stora klänning lyckades krångla oss ur bilen och vi fick ställa upp på fler foton, som att inte de utanför kyrkan varit nog. Därefter tog vi oss in till Sjöbodan där även jag och min nyblivne make fick oss varsin drink. Sedan stod jag mest i ett hörn och såg på när folk minglade omkring, mitt enorma släp gjorde framkomligheten en aning begränsad så om jag ville ha något eller röra på mig fick jag be om hjälp. Pratade med folk, drack min drink och hade det trevligt helt enkelt. Våra gäster fick ta varsin lapp per par, med frågor eller svar och de som hade frågorna fick sedan gå runt och leta efter de som hade svaret. På varje svar fanns en flagga som visade vilket "land" varje grupp skulle sitta vid.

Så småningom blev det dags för middag, så vi rörde oss vidare mot middagslokalen en bit bort. Våra gäster fick leta rätt på sitt "land" med hjälp av flaggor som låg utplacerade på borden. Jag hann inte mer än att lägga upp kyckling, fläskfilé och diverse rotsaker och sås på tallriken och sätta mig ner vid honnörsbordet innan jag insåg att jag aldrig skulle kunna äta i min klänning. Andningen var nog så ansträngd med en tom mage. Så jag fick snällt be min nyblivne man att följa med mig en trappa upp för att hjälpa mig att byta om. Med en viss ansträngning lyckades han krångla av mig bröllopsklänningen och jag kunde byta om till min röda festklänning.

 

När vi kom ner igen hade maten kallnat en aning, men den smakade fortfarande bra. Mitt i allt skulle det börjas hållas tal och först ut var makens best man, som höll ett underhållande tal som innehöll en anekdot om fortkörning. Sedan fick vi fortsätta äta en liten stund och därefter följde fler tal. Exakt i vilken ordning de kom minns jag inte, men min tärna höll ett rörande tal om min "coolhet". Min far höll ett fint tal om svunna tider då vi tillbringade mycket tid tillsammans i stallet. Min svärmor höll ett tal som avslutades med att min make väntat på rätt brud! Och min älskade, älskade make höll ett jättefint tal om hans första möte med mina föräldrar och andra fina saker som gjorde mig tårögd.

 

Jag gick till baren och fick min första cider, som jag tydligen inte behövde betala för. Det kändes konstigt att bara gå därifrån utan att ha tagit upp kortet, men visst vore det synd att klaga. Även om jag faktiskt inte blev särskilt onykter under kvällen måste jag säga att händelserna som följer härefter är lite svåra att tidsbestämma, vad skedde när och så vidare. Men jag vet att jag gick omkring och pratade med folk. Det gjorde jag nog förresten under middagen också, får vårt värdpar sa att de aldrig varit med om ett brudpar som varit ute och sprungit så mycket ... Vilket uppenbarligen blivit problematiskt då alla skulle hålla sina tal och vi inte var där.

 

Vi åt efterrätt som bestod av blåbärspaj med glass, vilket var jättegott. Trubaduren började spela någon gång och jag önskar väl att jag hunnit lyssna mer, men man hade ju fullt upp med att hinna prata med alla gäster. Jag och min make gick upp och dansade någon låt och så småningom började "Lady in red" spelas vilket var låten vi dansade till första gången vi träffades. Dags att dansa bröllopsvalsen alltså. Eller ja, bröllopsfoxen för våran del. Trots min ringrostighet blev jag tagen av ögonblicket och det blev en fin och känslosam dans.

 

Sedan delade vi in alla gäster i lag för ett musikquiz. Eller okej, ska jag vara ärlig vet jag inte om det skedde i den ordningen eller om det var innan efterrätten. Men hur som helst, alla delades in i lag och sedan följde ett musikquiz med filmlåtar. Det vinnande laget fick varsin goodiebag med små nostalgigodisaskar (vilket ord!).

 

Mitt i allt så gick min make upp på scenen och jag började förstå vad som höll på att hända. "Ska du sjunga?!" frågade jag. Det skulle han. Jag riktade snabbt filmkameran som stått på under mer eller mindre hela kvällen, mot honom. Sedan satte han igång, "Hooked on a feeling" var låtvalet. Jag kunde inte vara mer förvånad! När vi pratat om sång tidigare hade han ju sagt att han minsann skulle bespara gästerna det lidandet. Där fintade han bort mig totalt! Blev totalt rörd av sången som såklart (jag är helt opartisk, jag lovar!) var det vackraste jag hört.

 

Vad hände mer under kvällen? Jag drack en drink som jag inte heller fick betala för. Min make gick runt med ett fånigt flin på läpparna mer eller mindre hela tiden. Jag var lycklig. Vi insåg att vi fått några presenter i en låda som skulle varit för kuvertavgiften. Vi öppnade presenterna, eller det var mest kuvert med kort men ändå. Vi blev jätteglada. Så småningom åkte vi hem. Kollade facebook. Insåg att det var bombat med bilder och allt möjligt från kvällen. Puh! Somnade gott den natten efter att ha varit med om den bästa dagen i mitt liv. Inget kunde ha varit bättre. Det låter så klyschigt, men det var ett drömbröllop.