Början på en ny era
Idag jobbade jag första "riktiga" dagen på mitt nya städjobb. Det känns i kroppen kan man väl säga, men sällskapet var det inget fel på! Snart får jag väl förhoppningsvis alla nödvändiga städmuskler som behövs och då kommer det nog gå galant.
Just ja! För ett tag sedan var jag på arbetsintervju för en telefonbank. Vill bara skriva det, för efter den otroligt seriösa femtio minuter långa väldigt nervösa intervjun fick jag feedback på hur det gått. Och feedbacken som jag fick var bland annat att jag var unik, haha! Det var menat på ett positivt sätt tydligen, typ att jag var intressant och rolig att lyssna på och att jag är ärlig. Blev faktiskt jätteglad över vad de sa och önskar att jag spelat in det. Sen var det ju lite pinsamt när de frågade vad jag visste om företaget och jag inte visste ett dugg! Alla vet ju att man ska läsa på om företaget man söker jobb på ... Gjorde jag det? Nej, jag hade visst haft tankarna på annat håll. Men det var ett otroligt givande möte ändå och det var bra för självförtroendet. Har dock räknat bort att få det jobbet men jag känner att jag kan överleva det :)
Jag har förresten konstaterat en sak. Jag lider av separationsångest. Inte sådär att jag inte klarar av att min sambo går hemifrån. Men när det kommer till jobb ... Jag vill inte släppa taget om ett enda av mina jobb för alla har verkligen sin charm som jag vet att jag skulle sakna om jag ger upp något helt. Dock vet jag ju också att dygnet bara har 24 timmar, där sömn och träning och mys med fästmannen borde uppta några av dom ... För det är också sånt jag inte vill vara utan! Så jag vet inte, kanske måste jag försöka jobba bort den där separationsångesten. Ja, alltså inte jobba så mycket att separationsångesten försvinner. Men ni fattar.
Något mer spännande har jag inte att berätta, så jag ska nog öppna ett Word-dokument istället och se om jag har kvar någon kreativitet för lite romanskrivande. Hoppas!
Just ja! För ett tag sedan var jag på arbetsintervju för en telefonbank. Vill bara skriva det, för efter den otroligt seriösa femtio minuter långa väldigt nervösa intervjun fick jag feedback på hur det gått. Och feedbacken som jag fick var bland annat att jag var unik, haha! Det var menat på ett positivt sätt tydligen, typ att jag var intressant och rolig att lyssna på och att jag är ärlig. Blev faktiskt jätteglad över vad de sa och önskar att jag spelat in det. Sen var det ju lite pinsamt när de frågade vad jag visste om företaget och jag inte visste ett dugg! Alla vet ju att man ska läsa på om företaget man söker jobb på ... Gjorde jag det? Nej, jag hade visst haft tankarna på annat håll. Men det var ett otroligt givande möte ändå och det var bra för självförtroendet. Har dock räknat bort att få det jobbet men jag känner att jag kan överleva det :)
Jag har förresten konstaterat en sak. Jag lider av separationsångest. Inte sådär att jag inte klarar av att min sambo går hemifrån. Men när det kommer till jobb ... Jag vill inte släppa taget om ett enda av mina jobb för alla har verkligen sin charm som jag vet att jag skulle sakna om jag ger upp något helt. Dock vet jag ju också att dygnet bara har 24 timmar, där sömn och träning och mys med fästmannen borde uppta några av dom ... För det är också sånt jag inte vill vara utan! Så jag vet inte, kanske måste jag försöka jobba bort den där separationsångesten. Ja, alltså inte jobba så mycket att separationsångesten försvinner. Men ni fattar.
Något mer spännande har jag inte att berätta, så jag ska nog öppna ett Word-dokument istället och se om jag har kvar någon kreativitet för lite romanskrivande. Hoppas!
Kommentarer
Trackback
