Bea

Igår var en intressant dag. När jag åkte hem från jobbet mitt i natten lossnade knoppen till växelspaken då jag nästan var hemma. Jag tvärstannade bilen och vet inte om det såg väldigt suspekt ut, men plötsligt hade jag en bil bakom mig och när jag kollade i backspegeln blinkade sirener för fullt. Vid det här laget kunde jag se mitt hus framför mig men valde ändå att stanna där jag var. Klev ut och blev stoppad för en nykterhetskontroll av världens trevligaste kvinna! Min första kontakt med polisen blev alltså en väldigt positiv sådan även om jag får erkänna att pulsen höjdes en aning. Jag klarade för övrigt kontrollen, det var väl för tur.

Igår blev jag även påmind om att saker inte alltid är som de ser ut och att man ska vara försiktig med att ha förutfattade meningar. Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva påminnas om det, för det är verkligen så lätt att döma alltför snabbt.

Och nu har jag, efter peppande ord från min älskade sambo, bestämt mig för att ta tag i viktuppgången igen. Ett av problemen jag haft är väl att jag försöker vara ekonomisk också, vilket har inneburit att jag låtit bli att äta ibland när jag varit hungrig för att spara pengar. Men nu är målet att jag aldrig ska hinna bli hungrig ens och det får faktiskt nästan kosta vad det vill. Hälsan är viktigast. Igår åt och drack jag massor: Två kiwis, ett äpple, en kopp kaffe, tre bitar pannkaka, en portion risotto, två glas juice, vatten, en liten hamburgare, lite pommes och en grillkorv. Det är betydligt mer än jag brukar äta.

Idag har jag börjat starkt med att äta en bit pannkaka med en kiwi till. Fick dock inte riktigt i mig hela då jag är spänd i nacken och har ont i huvudet som följd. Det börjar kännas att jag jobbat en del. Dock tror jag det kommer gå över efter några timmars vila. Ska bara komma ihåg att äta fast jag inte mår superbra. Det får lov att gå. Det måste gå.