Jag och min kropp

Jag lever lite som en överviktig människa på diet. När andra äter en pizza tar jag en sallad. Inte för att jag alltid känner för det, men för att konsekvenserna av att äta en pizza kan vara förödande. Att tvingas att äta nyttigt trots att man aldrig går upp i vikt kan vara frustrerande.

Och ibland trillar jag dit. Trycker i mig ett bröd, fika eller gräddglass. Mer, mer! Likt en svullande tjockis. Bara det att jag minskar i vikt istället för att öka. Först börjar lederna göra ont, sedan magen och tillslut gör det ont nästan överallt. Snacka om att svika sin kropp!

Nu är jag på väg mot rätt håll efter en lång tids syndande. Äter en morot istället för kakor. Jag älskar allt som är gott, det är frustrerande att inte kunna äta vad man vill. Men alternativet är ännu mer frustrerande.

Jag önskar att min kropp fungerade som normala människors. Att den enda konsekvensen av att äta onyttigt var att gå upp i vikt. Det hade varit så lindrigt, så lindrigt. Jag avundas de som kan gå upp i vikt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0