Att vara utbytbar

Just nu sitter jag och tänker på hur det är att jobba i en bransch där alla är utbytbara. Och hur det hade varit att inte göra det. Hur det skulle varit att ha ett jobb där om man sa "jag funderar på att byta jobb", fick svaret "Gud, nej! Det går inte, jag tredubblar din lön!" Det där med att vara smått ovärderlig. Visst skulle det få en att känna sig mer värd som människa.

För hur bra jag än blir på snabbmat så kommer det alltid gå att byta ut mig. Det finns inga specialkunskaper i världen som jag kan förvärva som skulle göra mig komplett oersättlig. Finns inte. Och det känns ärligt talat en aning nedslående. Hur hårt man än kämpar kommer man nå en punkt där det tar stopp och det inte går att komma högre. Och när du nått den punkten kan du ändå råka dö och dagen efter är du ersatt av vilken newbie som helst. Kul.

Man vill ju gärna tro att man har ett värde. Att man är speciell. Men för att inse fakta så jobbar jag inte i en sån bransch. Nix. Vad skulle man då kunna hitta på för att känna sig som ... Någon?

Kommentarer
Postat av: Anonym

titta dig i spegeln. Där är någon.

2012-09-12 @ 12:02:39
Postat av: mamma

Jag håller med "anonym" men samtidigt förstår jag vad du menar. Du går rakt av i mina fotspår gumman. Man skulle kunna tro att du är klonad rakt av. :) Varför tror du jag ville att du skulle studera och "bli något". Ha ett arbete där man känner en mening och är betydelsefull. Du har ju förutsättningarna och är ung. Dötiden du har kan du ju förresten lägga på din dröm. Inget kommer gratis gumman. Man måste vilja mycket och slita hund för att komma dit man vill. Skriv, skriv, skriv! :) <3

2012-09-13 @ 07:52:23
Postat av: Anonym

En gammal vän till mig sa en gång för LÄNGE sen,

Det finns inget man sliter och jobbar på så mycket , som för att överleva........Ändå är det ingen som gjort det.

2012-09-14 @ 10:38:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0