Det går
Jobbar idag. Faktum är att jag jobbar sex dagar efter det också. En vecka i sträck alltså. Ganska effektivt för att stilla ångesten över det dyra bilköpet vill jag lova.
Och jag sitter redan och fantiserar om framtida resor. Blev himla sugen på att åka till Japan. Ännu en motivation till att jobba hårdare än någonsin. Det finns så mycket jag vill göra, men jag vet att jag kommer kunna göra det också eftersom att jag är beredd att jobba så mycket som det krävs för att nå dit. Det är bara en fråga om när, inte om.
I alla fall är det så det känns nu. Man vet givetvis aldrig vad framtiden har i sin beredskap. Rätt som det är tar mitt flyt slut och allting går tungt. Jag vet att det kan hända. Men jag hoppas att det går att undvika in i det längsta.
Men nu måste jag göra mig färdig för jobb.
Och jag sitter redan och fantiserar om framtida resor. Blev himla sugen på att åka till Japan. Ännu en motivation till att jobba hårdare än någonsin. Det finns så mycket jag vill göra, men jag vet att jag kommer kunna göra det också eftersom att jag är beredd att jobba så mycket som det krävs för att nå dit. Det är bara en fråga om när, inte om.
I alla fall är det så det känns nu. Man vet givetvis aldrig vad framtiden har i sin beredskap. Rätt som det är tar mitt flyt slut och allting går tungt. Jag vet att det kan hända. Men jag hoppas att det går att undvika in i det längsta.
Men nu måste jag göra mig färdig för jobb.
Det börjar flyta igen
Saker och ting börjar klarna en aning och man inser att allt inte alltid är vad det först låter som.
Annat börjar ordna upp sig. Jag sålde min gamla bil idag till en som skulle skicka den till sin bror i Afrika, det tyckte jag var lite kul! Min lilla bil ska få åka utomlands :-D Och jag har just fått jobbschemat för helgen och har konstaterat att jag kan gå på Luleåkalaset på lördagen och se världens grymmaste Bonnie Tyler. Min chef måste vara tankeläsare eller något för dessutom börjar jag inte jobba förrän tolv dagen efter. Awesome!
Efter regn kommer solsken :-)
Annat börjar ordna upp sig. Jag sålde min gamla bil idag till en som skulle skicka den till sin bror i Afrika, det tyckte jag var lite kul! Min lilla bil ska få åka utomlands :-D Och jag har just fått jobbschemat för helgen och har konstaterat att jag kan gå på Luleåkalaset på lördagen och se världens grymmaste Bonnie Tyler. Min chef måste vara tankeläsare eller något för dessutom börjar jag inte jobba förrän tolv dagen efter. Awesome!
Efter regn kommer solsken :-)
Uppdatering
Har tydligen inte bloggat på nästan en månad. Inspirationen har helt enkelt inte infunnit sig. Vilket inte betyder att jag inte gjort något. Jag har bara inte skrivit om det.
Mycket har hänt. Jag upptäckte till exempel att pärlan till bil var i sämre skick än väntat, så en ny fick det bli. Eller ny och ny, en Saab 9-3 från 2004. Den går fiiint och snabbt! :-D Men fickpengarna till New York resan rök ju, bye bye 44 000 liksom, så jag har försökt idiotjobba sedan dess och får väl fortsätta med det ett bra tag till antar jag.
För övrigt fick jag veta en tråkig grej igår och sedan dess har tankarna bara snurrat i huvudet, tårarna runnit och allt har bara känts som KAOS. Det värsta är att jag kan inte alls påverka något. Hatar den känslan. Vad gör man liksom?
Men men, nu är jag trött efter en lång dag. Ska försöka sova lite ...
Mycket har hänt. Jag upptäckte till exempel att pärlan till bil var i sämre skick än väntat, så en ny fick det bli. Eller ny och ny, en Saab 9-3 från 2004. Den går fiiint och snabbt! :-D Men fickpengarna till New York resan rök ju, bye bye 44 000 liksom, så jag har försökt idiotjobba sedan dess och får väl fortsätta med det ett bra tag till antar jag.
För övrigt fick jag veta en tråkig grej igår och sedan dess har tankarna bara snurrat i huvudet, tårarna runnit och allt har bara känts som KAOS. Det värsta är att jag kan inte alls påverka något. Hatar den känslan. Vad gör man liksom?
Men men, nu är jag trött efter en lång dag. Ska försöka sova lite ...
Lite trött ...
Känner mig en aning trött faktiskt. Igår jobbade jag under dagen och spenderade kvällen med att spela kubb och umgås med några från jobbet. Det var nog så trevligt och innan jag kommit mig i säng och somnat var nog klockan över tolv.
Men idag fick jag ändå kliva upp tidigt för att hinna med stallet innan jobbet. Det gick dock fortare än väntat så nu har jag legat och myst med Yoda en stund. Ska snart äta något och sen bege mig mot jobbet.
Imorgon är jag i alla fall ledig och så även på lördag då vi ska åka till Skellefteå för att hälsa på min mor med familj. Det ska bli himla nice faktiskt!
Men idag fick jag ändå kliva upp tidigt för att hinna med stallet innan jobbet. Det gick dock fortare än väntat så nu har jag legat och myst med Yoda en stund. Ska snart äta något och sen bege mig mot jobbet.
Imorgon är jag i alla fall ledig och så även på lördag då vi ska åka till Skellefteå för att hälsa på min mor med familj. Det ska bli himla nice faktiskt!
Måste man bli något för att vara något?
Häller i mig lite misosoppa och funderar över livet. Vad man ska hitta på för kul resten av sommaren. New York resan. Vad man ska göra sedan. Jobb. När man kan välja att bli vad som helst men ändå trivs rätt bra som man har det. I en rätt opretentiös tillvaro. Förutom ungefär en gång i månaden då jag är redo att kasta in handduken. Dessa nätter.
Jag vet inte. I nuläget känns det inte som att jag behöver BLI något speciellt för att bevisa för mig själv eller någon annan att jag duger. Det är ju ett jäkla tjat om att göra karriär och så vidare. Men vad är det som säger att man blir en bättre människa för det? Jag ser det inte som svårare att bli grym på sådant som folk skulle anse var märvärdigt än att vara grym på det jag gör i nuläget. Kunskap som kunskap. Jag vet att jag skulle kunna. Men jag behöver inte bevisa det för någon. Så hur hittar jag motivationen till att faktiskt gå ett steg längre?
Tror att jag i nuläget bara ska fokusera på att ha kul och göra sådant jag känner för. Det är kanske det coolaste man kan göra?
Jag vet inte. I nuläget känns det inte som att jag behöver BLI något speciellt för att bevisa för mig själv eller någon annan att jag duger. Det är ju ett jäkla tjat om att göra karriär och så vidare. Men vad är det som säger att man blir en bättre människa för det? Jag ser det inte som svårare att bli grym på sådant som folk skulle anse var märvärdigt än att vara grym på det jag gör i nuläget. Kunskap som kunskap. Jag vet att jag skulle kunna. Men jag behöver inte bevisa det för någon. Så hur hittar jag motivationen till att faktiskt gå ett steg längre?
Tror att jag i nuläget bara ska fokusera på att ha kul och göra sådant jag känner för. Det är kanske det coolaste man kan göra?
Det går om det går
Igår hände en ganska ovanlig sak. Jag ringde till jobbet och sjukanmälde mig. Ja, jag har alltså jobbat där i ett år och en månad och har varit frånvarande högst tio av alla de timmarna. Men igår kom bakslaget. Efter att ha pressat kroppen lite väl hårt ett tag sa den slutligen ifrån. Jag vaknade och mådde riktigt illa. Var vaken från halv tio till halv tolv och fick spy flera gånger. Somnade sedan och sov till typ halv fyra. Vaknade igen och spydde en gång till. Duschade. Låg däckad på soffan. Först kring sjutiden hade jag piggnat till nog mycket för att kunna äta dagens första mål mat. En räksallad. Tala om att jag rensade varje smula av den salladen!
Men idag vaknade jag faktiskt redan vid halv nio! De senaste dagarna har jag alltså varit så sjukt trött att det känts som att jag skulle kunna sova exakt hur länge som helst. Kanske behövde jag den där vilan igår.
Vad har jag då gjort de senaste dagarna? Jobbat, på dagarna. Umgåtts med folk på kvällarna. Sett Molly Maguire spela i Badhusparken. De har inte spelat ihop på typ tio år men grymma var de!
Bild från telefonen.
Har jag då lärt mig något av gårdagens bakslag? Äsh, det roliga har ju just börjat! Jag tänker fortsätta leva och så får det gå så länge det går helt enkelt. Och i oktober, om exakt 107 dagar, åker vi till New York! Tankarna går ju på högvarv ... Längtar gör jag konstant.
Men idag vaknade jag faktiskt redan vid halv nio! De senaste dagarna har jag alltså varit så sjukt trött att det känts som att jag skulle kunna sova exakt hur länge som helst. Kanske behövde jag den där vilan igår.
Vad har jag då gjort de senaste dagarna? Jobbat, på dagarna. Umgåtts med folk på kvällarna. Sett Molly Maguire spela i Badhusparken. De har inte spelat ihop på typ tio år men grymma var de!
Har jag då lärt mig något av gårdagens bakslag? Äsh, det roliga har ju just börjat! Jag tänker fortsätta leva och så får det gå så länge det går helt enkelt. Och i oktober, om exakt 107 dagar, åker vi till New York! Tankarna går ju på högvarv ... Längtar gör jag konstant.
