Jobbsök och tankar
Samtlíga jobbpass jag har denna och nästa vecka är fram till stängning. Först undrar jag: Why me?! Sedan konstaterar jag att det inte är så dumt att söka andra jobb också. Igår var jag på jobbsökarafton på Piteå havsbad. Det var jag och typ tusen ungdomar som sökte sommarjobb. Kändes det som. Jag fick köa i evigheter innan jag fick prata med någon och i ärlighetens namn kändes det inte så hoppfullt. Stel i nacken och med en begynnande huvudvärk åkte jag hem.
Imorgon har jag ett möte på Stadshotellet med en distriktschef och en regionschef för ... Ja, spekulera på. Det är coolt att jag tagit mig så långt i detta och tar jag mig inte längre kan jag leva med det. För det är inte alla som tog sig ens så långt. Jag räknar nästan med att gallras bort nu men if I do, at least I almost went all way. Det är nog så awesome.
På jobbsökaraftonen igår stod jag förresten givetvis och lyssnade i smyg på när ungdomarna blev intervjuade av arbetsgivarna. Alla sa ungefär samma, deras framtidsplaner var att jobba ett tag och sedan plugga vidare. Och jag konstaterade hur olik jag är dem. Jag vill aldrig mer sätta mig vid skolbänken. Kanske ta enstaka kurser i så fall för att utvecklas inom mitt arbete, men icke att jag tänker ägna tre år av mitt liv åt studier. Det ska i så fall vara för att jag hittar något jag verkligen brinner för när jag känner att jag gjort allt annat jag vill göra. Som att jag till exempel skulle komma på att jag vill bli jurist eller läkare. Dit finns inga genvägar. Men i många andra yrken FINNS faktiskt genvägar, eller alternativa vägar. Man kan arbeta sig uppåt, att studera är inte den enda vägen. Turligt nog.
Nu skulle jag behöva handla. Kylskåpet gapar lite tomt.
