Mardrömsturen

Igår var vi till Boden och firade min farmor som fyllde 70 år. God mat och trevligt var det, men sedan skulle vi ju hem också tillslut. Till saken hör den att det var JAG som skulle köra! Regn och mörkt, det är verkligen mina mardrömsförhållanden på vägen, men jag bet ihop och bestämde mig för att köra ändå. Skakig i hela kroppen och spänd som en fiolsträng satte jag igång och körde faktiskt hela vägen trots att jag fick frågan om jag ville bli avbytt halvvägs. Äsh, man måste ju träna. Dödsångesten släppte dock först när vi stod tryggt parkerade utanför lägenheten, men då var jag lika glad som förvånad att vi överlevt!

Sedan somnade jag i min varma trygga säng och drömde om giftiga, halvt odödliga spindlar som intagit pappas hus och jagade mig ... Att köra måste varit ett större trauma för mig än jag trott :-P

Nu måste jag borsta tänderna, för snart ska jag iväg till skolan. Skola, skola, skola! Jippie, jag slipper vara hemma! :-D Synd bara att jag ska cykla, min förkylning behöver faktiskt inte det ...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0