Bea

Känner mig som en jäkla kärring. De senaste dagarna har jag vankat runt med stela, värkande höfter och känt mig allmänt förvirrad och en gnutta senil. Trötthet verkar vara ett konstant tillstånd och alltså ärligt talat, jag vill helst bara gå och gräva ner mig någonstans. Känner mig som en zombie på skolan, sitter och lyssnar på föreläsningar men ändå är det som att jag inte alls är närvarande.

All tid utöver skoltiden däremot känner jag mig fullt levande. Det verkar dock lite som att den tiden är lite för bra, eftersom att det känns så tomt all annan tid. Nä, nu vill jag börja jobba ... Vill att det ska vara PÅ RIKTIGT. Nu!