Allt går!
Idag öppnade jag två brev från skatteverket, adresserade till mig. Sedan skjutsade jag min bror till tandläkaren och gick runt på affärer och kollade på lakan, glas och diverse andra livsnödvändiga ting. Nyss ringde jag till en lägenhetsuthyrare. På torsdag ska jag och kolla på en lägenhet. Snart ska jag skicka in en ansökan om studielån till CSN. Den 18 börjar jag plugga på universitet ...
Jag vet inte vad ni tycker, men låter det inte misstänkt mycket som att jag börjar bli ... Vuxen? För så lite som ett halvår sedan hade tanken på allt ansvar det medföljer, antagligen skrämt mig. Nu däremot känns det bara skönt, för jag har verkligen förändrats extremt mycket på det här halvåret! Till och med telefonfobin är botad, puts väck! Jag insåg det idag när jag helt enkelt tog upp telefonen, slog numret och tryckte på grön lur utan att först sitta med bultande hjärta några minuter och samla mod.
Det ÄR helt otroligt faktiskt! Att gå från att ha haft en hel del spärrar till att helt enkelt inte ha det längre ... Det blir som att en hel ny värld av möjligheter öppnar sig. Lätt att få känslan av att allting är möjligt då, måste jag medge. Men å andra sidan, varför skulle det INTE vara möjligt?
Men varför detta plötsliga mod, egentligen? Det finns faktiskt en väldigt bra förklaring ... Jag är kär! Och faktum är att det omöjligt kan finnas något som är läskigare än att älska någon, så i jämförelse verkar allt annat så enkelt helt plötsligt. Att jag inte provat tidare! Men bättre sent än aldrig antar jag :-P
