Bea

Min kropp känns som en oerhört schizofren historia. I ena stunden känner jag mig jättetjock och tänker att jag måste lägga om kosten och äta mindre. Sen i nästa stund kan jag se mig i spegeln och tycka jag är för smal och snarare borde äta mer. Vet inte riktigt vad jag ska tro. Bygga muskler vill jag ju göra i alla fall, så jag antar att jag inte borde äta för lite. Men vad är vettigt? Jättesvår balansgång verkligen. 

 

Är väldigt motiverad till att träna i alla fall. Med nya skor, nya tights och nya träningssockor känns det faktiskt lite extra kul. Nu är det bara linnen och toppar som saknas för att jag ska känna mig extra snygg på gymmet. Har konstaterat att till jul ska jag bara önska mig träningskläder och proteinbars och sånt i julklapp, haha. Är ju bara typ mer än ett halvår kvar. 

 

Nä, nu ska jag slänga i mig några ägg och en temp amino pro dryck. 

 

 

Idag har det varit fullt upp. Igår på min rast satt jag och kollade Facebook när en annons för en crossfittävling i Boden i helgen dök upp. Nämnde för maken att det hade varit kul att kolla på, men synd att det redan varit. Han påpekade då att det bara var lördag, jag var helt inställd på att det var söndag, haha. Så vi bestämde oss för att åka och kolla. 

 

Sagt och gjort. Kom dit kring halv elva idag och stannade i två timmar. Det var kul att se alla duktiga och vältränade atleter tävla mot varandra. Man blev inspirerad till att vilja träna mer själv. Sedan åkte vi till Storheden och åt på Korvgubben. Tog ett oumphmål, ett vegetariskt mål. Efter det letade jag ett par träningstights. På XXL butiken hade de ungefär tusen olika modeller som jag provade. Maken tog upp ett par jättedyra och jag skrattade och sa att jag aldrig skulle köpa så dyra tights. Men prova kunde ju vara kul. Tyvärr visade det sig att de svindyra tightsen även var överlägset bäst för mitt kräsna sinne ... Så jag fick ge mig. När jag kom till kassan visade det sig dock att förutom att de var på rea så fick jag även 20% rabatt så det var en glad överraskning. Nu kommer jag bli stark i mina supertights, hoppas jag. 

 

Därefter åkte vi hemåt och passade på att veckohandla när vi ändå var i farten. Kom sedan hem och gjorde en storrensning av garderoberna. Hittade kläder jag inte haft på länge och som blivit så små att de liknade magtröjor och vissa fick jag knappt upp över höfterna. Gud så komiskt. Fast på ett lite tragiskt sätt ändå. Börjar känna mig typ enorm. Nu blir det till att försöka steppa upp några steg med träningen. Det må bära eller brista!

 

Kom just på att vi inte ätit middag än. Är inte hungrig egentligen men måste väl kanske laga något ändå. 

1. Drömresemål?

 

Just nu vill jag åka till London, Kroatien, Prag, Las Vegas och Los Angeles mest.

 

2. Favoritmaträtt?

 

Sushi ligger nära till hands.

 

3. Nämn tre bra egenskaper med dig själv?

 

Förbaskat envis, målinriktad och är bra på att se saker positivt.

 

4. Godis eller chips?

 

Choklad eller chips med lite sting, beror på vad jag är sugen på.

 

5. Sommar eller vinter?

 

Sommar utan tvekan.

 

6. Första konserten du var på?

 

Kanske var när jag var liten och såg ZZ-top och GES i Sundsvall. Pappa har fortfarande inte kommit över att jag tyckte att GES var bättre tror jag. Hehe.

 

7. Om du bara fick välja att äta en maträtt för resten av ditt liv, vad skulle det vara?

 

Det måste väl bli sushi. Tur det går att variera rätt mycket.

 

8. Vad är det galnaste du gjort?

 

Jag är nog inte jättegalen av mig, men en gång försökte jag välta en husvagn efter att ha intagit några drinkar. Inte mitt smartaste ögonblick. 

 

9. Favoritlåt?

 

Just nu har jag snöat in mig på Chesslåtar på svenska, "jag vet vad han vill" som Helen Sjöholm och Josefin Nilsson sjunger tillsammans är en av favoriterna. Sen är "Time to say goodbye" med Sarah Brightman och Andrea Bocelli en låt som jag älskar också.

 

10. Om du var med i en skräckfilm, vilken roll hade du varit?

 

Eftersom att jag är vansinnigt lättskrämd när det kommer till överraskningsmoment hade jag väl legat och hyperventilerat i nån skrubb.

 

11. Nämn 5 saker som du gillar?

 

Styrketräning, musikalmusik, resor, havet och mat.

 

12. Vilken är din favoritglass?

 

Vanlig vaniljglass med varm kolasås är ju rätt trevligt ändå.

 

13. Vad skulle du göra om du vann en miljon, även om du lever i ditt drömliv?

 

Skulle se till att boka någon ordentlig resa, fira med god mat, köpa nåt fint till mina föräldrar och betala av på lånen.

 

14. Vilken är utan tvekan din bästa TV-serie?

 

Quantico av de som känns aktuella. Men House och Greys Anatomy genom tiderna.

 

15. Vad är du nöjdast med med dig själv och varför?

 

Ju mer jag tränar desto mer tycker jag om min rumpa, haha. Om man nu skulle vara ytlig. Personlighetsmässigt så är det nog att jag inte ger upp så lätt. 

Den här veckan har mest varit en nyttovecka och nöjena har lyst med sin frånvaro. Men jag har varit till tandläkaren för första gången på typ sex år, hade fina tänder och inga hål. Tack mamma och pappa för bra gener! Har dragit mig länge för att gå till tandläkaren för att jag var rädd att det skulle bli jättedyrt, men med fina tänder och tandvårdsbidrag från två år kostade det tvåhundra spänn. Verkligen en sten som lyftes från mina axlar. Någon dag senare var jag till vårdcentralen för eksemen jag haft i handflatan i ungefär ett halvår och fick kortisonkräm utskrivet för det. Ännu en sten som lyftes från mina axlar. 

 

Utöver det har jag jobbat ungefär varannan dag och även faktiskt lyckats få till tre pass på gymmet. Är dock besviken på att jag fortfarande känner mig så svag i till exempel benböj. Måste nog prova byta till stabilare skor för att se om det kan hjälpa mig att prestera bättre, balansen är lite halvdålig i nuläget. 

 

Har även haft utvecklingssamtal på jobbet. Visste inte alls vad jag skulle förvänta mig, mitt självförtroende har väl aldrig varit på topp och jag är ganska självkritisk, så jag var beredd på det värsta. Men jag hade inte behövt oroa mig, det kändes som att det mest var positiva saker som kom fram. Varje gång någon säger något positivt önskar jag att jag spelat in det för att kunna se på det när jag tvivlar på mig själv. Fast det skulle kännas konstigt att komma in med en videokamera, haha. 

 

En sak till har ju hänt förresten! För ett tag sedan fick jag hem ett beslut från mitt försäkringsbolag. De bedömde att jag är tre procent invalid. Inget som syns eller märks för utomstående betraktare, som tur är. Men det gav en extra slant på kontot. En bråkdel av vad jag tycker det var värt men ibland får man acceptera att det är som det är helt enkelt.

 

Helgen fortsätter med jobb från eftermiddagen. Innan det får vi väl se om vi hittar på något carpe diemigt. 

Ännu en vecka börjar lida mot sitt slut. Torsdag jobbade jag till stängning och fredag från öppning till fem. Trots det orkade jag med en spelkväll hemma hos oss på kvällen, det börjar nästan bli en vana men det är ju kul. Vaknade med huvudvärk idag dock, så det blev kanske en lite för lång dag igår. Nåja, jag slängde ihop en bea-sås och sedan åkte vi och handlade lite och jag motade bort huvudvärken med en energidryck. Vad sjutton, det verkar ju vara det enda som fungerar ibland. Högst en eller två i veckan dör jag nog inte av. Hoppas jag. Hehe. 

 

Nu under kvällen har vi haft svärföräldrarna på middag. Det är typ första gången på flera år vi bara bjudit hem dem spontant, så nog sjutton var det på tiden. Åt crostinis med västkustsallad och parmaskinka till förrätt, grillad kiwimarinerad fläskytterfilé med potatis och rödbetor i ugn och bea-sås till varmrätt samt en blåbärspaj med vaniljsås till efterrätt. Med tanke på att vi inte hunnit planera menyn egentligen tycker jag ändå det blev gott. Sedan tittade vi på en massa musikklipp på Youtube och hade allmänt trevligt. 

 

Kul att livet börjat fyllas med lite innehåll. Än finns plats kvar att fylla dock, men jag är glad att det händer något.

 

 

Det är minst sagt en stor omställning från att kämpa för att gå upp i vikt, till att ha nått sin idealvikt och bara ska hålla den. Helt plötsligt måste jag börja tänka på vad och hur mycket jag stoppar i mig. Jag har alltid längtat efter den dagen, men nu när den är här känns det lite småknepigt. Vill ju bygga muskler men inte bli överviktig. Svårt att veta exakt hur mycket man måste äta när man inte varit i det läget tidigare. Men jag tror jag hittat en hyfsad balans i alla fall. 

 

Frukost: Två rostade mackor med marmelad och ost, ett glas grönsaksjuice och en kopp kaffe.

Lunch: En omelett med tre ägg, tomater, morot och en skvätt ajvar. 

Middag: Två laxfiléer, tre potatisar och romsås på creme fraiche. 

Kvällsmål: En skivad banan med ca en halv dl havregryn, lite kanel och lite kakao.

 

Förut kunde jag trycka i mig några varma mackor till kvällsmål, men jag känner inte riktigt att behovet av alla dessa kolhydrater finns längre. Får verkligen tänka till lite mer nu än vad jag gjorde förut. Men det känns ändå bra att bara äta en vettig och balanserad kost. Blir mycket vegetariskt nu när jag inte behöver gå upp i vikt och det känns bra både i kropp och själ. En pusselbit som fallit på plats, kan man väl säga.

Igår var vi till Skellefteå för påsklunch hos mor och bonusfar. Det bjöds på lamm, vilket mitt luktsinne snappade upp så fort vi kom innanför dörren, mums! Även härlig lax och annat gott fick vi. Rullade nästan hem efter den måltiden och trevligt hade vi, bonussyskonen var också där och de har jag inte sett på ett tag. Kul!

 

 

Idag är jag ledig och har sett på Masterchef under morgonen. Ska snart åka förbi makens jobb och lämna en matlåda till honom och sedan beger jag mig mot gymmet. Efter det får jag väl helt enkelt se vad energin räcker till, har lite olika förslag att välja mellan. Oavsett så blir det nog en helt okej dag ändå.

Ligger med huvudvärk och tänker att jag borde carpe diema dagen. Maken påpekade att man inte kan säga carpe diema dagen, det blir ju typ fånga dagen dagen. Men jag tycket det låter bra i alla fall, hehe. Nåja, efter en energidryck (eller egentligen en läskedryck med koffein, så typ en Coca cola) som smakade som mojito, så känns det ändå som att huvudvärken börjar klinga av sakta men säkert. Förhoppningsvis ska jag väl kunna hjälpa maken med att göra klart i tvättstugan idag om han hittat nån användning för mig. 

 

För övrigt händer inte mycket att berätta om. Det känns som att dagarna mest glider förbi och jag törs inte planera något då jag varken vet hur schemat ser ut här framöver eller när jag eventuellt har semester. Det har varit folk som slutat på jobbet och då blir det lätt så. Så det känns som att livet är lite på paus tyvärr. Men jag försöker att träna två gånger i veckan i alla fall och har även börjat promenera när solen är framme. Allt för att känna att jag gör något på min fritid. Fylla dagarna med någon form av mening, så att säga. 

 

Nej, mer spännande än så blir det inte för tillfället. Jag återkommer när det finns något att berätta. 

Det blir länge mellan gångerna här. Men nu har jag haft en jättebra helg, alltså lite mer att berätta om än jag haft på ett tag. På fredag började jag med att promenera till gymmet med musik i öronen. Tränade nästan en timme och promenerade sedan hem igen. Trodde jag skulle vara helt död när jag kom hem, men den friska luften gav mig faktiskt en kick så jag dammsög och röjde lite hemma. Sedan kom maken och hämtade upp mig och vi handlade lite sushiingredienser och godsaker.  Sedan på kvällen blev det spelkväll med några vänner, lite sockerdopning på det så slutade det med att jag skrattade så jag inte kunde andas. Det är ett gott betyg.

 

Lördagen blev väl inte riktigt som jag tänkt. Vaknade och kände mig typ bakfull. Tänkte att det skulle gå över om jag bara kom igång, fast besluten om att carpe diema dagen. Kokade sushiris och drog ut maken på en promenad i solen medan riset svalnade. Sedan när vi kom hem ställde jag mig och gjorde sushirullar med gurka och morötter som fyllning. Det låg ris över halva golvet och fastkletat under mina sockor plus att det blev jättemycket svinn från alla kantbitar jag misslyckades med. Haha, behöver nog öva lite mer. Men bitarna jag lyckades med blev fina. 

 

Därefter kom illamåendet med full kraft och nu insåg jag att det nog var nacken och spänningar som spökade ändå. Bara att vila alltså och få lite massage. Inte enligt planen! Skulle ju gå på bio och äta sushi och dricka sake. Istället blev det bara att äta sushi, toppat med fiskrom och chilimajonäs, och se på film hemma i soffan. Nåja, det var mysigt det med.

 

Kring elva på kvällen började hela huset plötsligt skaka och vi insåg att det var en jordbävning! Gick snabbt in på Facebook och konstaterade att många upplevt samma sak, ända från Haparanda till Umeå. Det rådde lite delade meningar om hur starkt skalvet var på skalan, men åtminstone 4,2 och tydligen det starkaste någonsin i norr om jag fattat rätt. Facebook svämmade givetvis över av olika kommentarer. Några blev rädda, några drog osmakliga skämt om krig, någon skulle förminska allt och dissade jordskalvet och en del skämtade om att de tappat sin gamla telefon i golvet eller att Skåne avlägsnats från Sverige. Jag tycker personligen det är roligt när man får ett gemensamt samtalsämne att prata om, man känner verkligen någon slags gemenskap. Det är även fascinerande att se hur fort information sprids på nätet. Och intressant att vara med om ett jordskalv, även om jag inte vill uppleva det igen. 

Vad stressar dig?

→ I de flesta fall har jag lärt mig att inte låta mig stressas då det påverkar mig väldigt negativt. Men ljudet av en katt som leker med en sladd gör mig stressad.  

 

Vad ska du göra ikväll?

→ Se på tv och dricka en kopp te.

 

Vad är lätt?

→ Att lyssna på musik är lätt och underbart!

 

Vad blir det för middag idag?

→ Det blev chili sin carne med ris och en massa oatly imat fraiche.  

 

Vad vill du göra mer?

→ Resa och se musikaler.

 

Vad går du igång på?

→ Utmaningar.

 

Vad gråter du av?

→ Frierier som slutar lyckligt, sorgliga filmer och sånt.  

 

Vad gjorde dig arg senast?

→ Minns knappt, jag får migrän av att brusa upp över saker, haha. Dessutom är arg ett starkt ord. Men sist jag blev riktigt arg var nog när det kom in en pundare på jobbet och betedde sig illa. Det var dock rätt länge sen. 

 

Vad är fånigt?

→ Att ha för höga tankar om sig själv. Inte så att man ska trycka ner sig själv. Men när man tror att ens egna åsikter är de enda rätta och inte är mottaglig för vad andra har att berätta. Att se dödligt seriöst på livet och analysera sönder allt är också rätt fånigt. 

 

Vad är gott?

→ Mat är gott. Sushi är lite extra gott. Choklad är gott. Nästan allt är gott. 

 

Hemma sjuk. Hade glömt bort hur det känns, jag minns inte ens sist jag var sjuk på riktigt. Det började igår med ett dunkande huvud och konstiga smärtade blixtar som skickades ut i olika delar av kroppen, samt värk i ryggen. I natt vaknade jag flera gånger och kände mig alldeles yr och hade en jättekonstig dröm. En dröm i stil med vad jag brukar referera till som en typisk feberdröm. Ironiskt nog nämnde jag här om dagen att det är lite lustigt att jag pratar om feberdrömmar fast jag aldrig har feber. Har ingen termometer, men jag misstänker ändå starkt att jag hade det i natt åtminstone. Men jag tog en treo och somnade om.

 

Ovan som jag är att vara sjuk tänkte jag ändå, naivt nog, att jag nog skulle kunna jobba idag. Men efter en incident vid tandborstningen erkände jag mig besegrad och ringde in en sjukanmälan. Nu har hela min kropp börjat klia konstigt. Jag vete sjutton vad det egentligen är för fel då jag inte känner mig förkyld i halsen och näsan. Får bara vänta och se hur detta utvecklas helt enkelt. 

Ibland kan det vara intressant att se tillbaka på hur man förändrats genom åren. Därför tänkte jag att jag kan göra en lista om hur jag var förr jämfört med nu, bara det jag kommer på nu spontant. Här kommer den.

 

Då: Hade grov telefonfobi och var jag mot förmodan tvungen att ringa var jag tvungen att skriva ner vad jag skulle säga. Sedan satt jag och glodde på telefonen i evigheter, slog in numret några gånger för att sedan trycka bort det igen och till slut kanske jag lyckades ringa och stamma fram något. Men jag var jätterädd att folk tyckte jag lät fånig. Helst mejlade jag såklart.

 

Nu: Hatar att skicka mail för att det tar så lång tid att få svar. Ringer utan att tveka, undantag om det gäller till exempel försäkringstyper för jag anser mig inte vara kunnig nog att prata med dom. Men rent allmänt tänker jag att det inte gör något om jag mot all förmodan skulle göra bort mig, vad gör det om hundra år? 

 

Då: Kände att alla nog tyckte jag var jättetråkig att umgås med och drog mig gärna undan. Var jätterädd för pinsamma tystnader och att jag inte skulle lyckas hålla igång en konversation. Blev typ överlycklig om jag till exempel satt hos en frisör och lyckades våga säga något. Jag ville ju såklart säga något men var orolig för att säga fel saker och bli utskrattad eller något.

 

Nu: Tycker inte om att vara ensam längre perioder och uppskattar att träffa folk betydligt mer än innan. Har insett att man alltid är två om pinsamma tystnader. Har även insett att det inte direkt finns något som är "fel" att säga, ingen sitter inne med något facit och de flesta hakar på oavsett vad man pratar om. Samt att de flesta är nöjda bara de får prata själva och man lyssnar (lite konstigt, men kan vara skönt också). Kan numer prata om det mesta eller omfamna tystnader som uppstår. 

 

Det blev en kort lista, lite med hänsyn till den sena timmen. Men jag inser verkligen hur dåligt självförtroende jag hade förut. Jag är glad att det ändrats!

 

Helgen blev jättebra! Hyrde filmer på fredagen, köpte godis och hade filmkväll. Lördag åkte vi till Luleå och gick i affärer och åt på sushibar, på kvällen såg vi melodifestivalen på tv och myste. Söndag blev det mest att ta det lugnt men framåt eftermiddagen åkte vi och åt middag på Lavian, blev en fläskfilétallrik för min del. Det var verkligen en lagomt ansträngande helg och efteråt kände jag mig rätt utvilad även om jag gärna varit ledig nån extra dag. 

 

Idag har jag faktiskt varit och provat en häst, den var 28 år gammal?! Förvånansvärt fräsch för sin ålder dock. Men den testade mig jättemycket i ridningen, hann bara komma bortom synhåll från stallet så började den backa och backa och backa ... Den var tjurigare än mig så till slut fick jag hoppa av och leda tillbaka den till stallet. Väl tillbaka utrustades jag med ett spö och begav mig ut för att prova på nytt. Men när vi nått den magiska gränsen stannade hästrackaren igen och vägrade gå längre. Jahapp, nu då tänkte jag. Då kom hästens "slav" till undsättning och hjälpe mig. Sedan tog vi oss faktiskt ut på en tur. Fick dock känslan av att vi inte var helt samspelta. Det jag försöker ta ställning till nu är om det är något som kan ändras efter någon fler tur? Nåja, några fler skulle också testa hästen, ödet får bestämma om det blir något fler försök helt enkelt. 

 

Nu ligger jag däckad på soffan. Typiskt att jag har min spända nacke som spökar när jag är ledig. Men med lite musik och telefonen i handen överlever jag. Och vila skadar inte antar jag. 

Tror inte jag haft två dagars sammanhängande ledighet sedan helgen 16-17:de januari. Blir sjätte arbetsdagen på raken nu i alla fall och det känns. Men sedan går jag på en välbehövlig helgledighet. På söndag är det ju alla hjärtans dag också, men vi har inget speciellt planerat. Det gör egentligen inte så mycket, det viktigaste är ju att vi får vara tillsammans. Sen hittar vi säkert på något i alla fall. Typ middag eller så. 

 

Förra veckan var rätt trevlig förresten. Mellan fem dagars jobb hann jag även med att träffa min mor, vi lunchade bland annat på Golden dragon och jag klippte mig. Sedan på fredagen var det after work på Remidjen med arbetskompisarna, vilket också var trevligt. Sen under helgen åt jag på Sjöbodan med min älskade make så det blev mycket god mat under förra veckan, hehe. Men så mycket som jag jobbat tycker jag minsann man får unna sig :-) 

 

Det var nog allt för denna gången. Kanske har jag mer att skriva om efter helgen.

Idag är en sån dag då jag ifrågasätter typ allt med mig själv. Tycker folk jag är bra eller helt kass, smart eller totalt korkad, trevlig eller en social katastrof? Vissa dagar vet jag verkligen ingenting.

 

Det skulle vara intressant att kunna läsa tankar. Eller hemskt kanske. Men jag tänker ändå att det borde märkas om folk tycker illa om mig. Fast å andra sidan kanske jag är för trög för att märka något? Det är ju egentligen omöjligt att veta så noga själv, man är väl rätt partisk när man dömer/bedömer sig själv.

 

Men jag får väl helt enkelt sätta min lit till att om jag nu är trög, otrevlig eller bara allmänt kass så får jag höra det. Annars måste jag väl ändå utgå från att jag är ... Rätt jäkla perfekt! ;-)

 

 

Mitt liv för tillfället består av jobb. Mer jobb än på länge. Eftersom att det är så vansinnigt kallt ute så blir det inte att träna heller, man vill ju gärna kunna ha i motorvärmaren i så fall. Men i och med att jag jobbar så mycket orkar jag ärligt talat inte träna ändå, ligger hemma med min spända nacke så fort jag är ledig. Störande. Senaste grejen jag testar nu är att äta viss mat som tydligen ska göra en mindre stressad. Smått desperat typ. Men att prova skadar ju inte.

 

Önskar att jag hade något mer spännande att berätta. Men icke. Det blir väl framåt sommaren i så fall. Har inte planerat något än dock, men något borde man väl lyckas med. Hoppas jag. 

Nu är både jul och nyår avklarat för i år. Julen firade vi alltså här hemma tillsammans med makens familj. Alla fick ta med lite mat var, så det blev lagom ansträngande. Till efterrätt hade jag bakat en sockerbombad saffranskladdkaka som fick godkänt tycker jag. Mycket trevlig julafton i alla fall.

 

Juldagen åkte vi till Kalix och firade hos farmor och farfar och släkten på den sidan. Alltid lika mysigt att vara där. Hade tydligen varit snäll i år också för tomten var alldeles för generös! Men det är ju svårt att klaga på nåt sånt.

 

Nu på nyår bjöd vi hem mamma, bror och bonusfar på en trerättersmiddag. Förberedde under typ hela förmiddagen då jag gjorde allt från grunden. Till förrätt blev det surdegstoast med svampröra och lufttorkad skinka, som slukades på typ två sekunder. Lärdom till nästa gång, gör lite större portioner. Till varmrätt blev det fläskfilé fylld med soltorkade tomater, ost, lufttorkad skinka och persilja. Potatisgratäng och grönsallad till det, samt hemmagjord kall bearnaisesås. Efterrätten fick bli vaniljpannacotta gjord på äkta vaniljstång, toppade med hjortron. Har faktiskt fått lite blodad tand för det där med middagsbjudningar nu, det var kul att prova lite mat man inte lagar till vardags. 

 

Tolvslaget firade jag och maken i bilen nere vid älven, där vi tittade på alla fyrverkerier. Det blev en bra nyårsafton också.