Bea

Jag blir nästan arg. Läser bloggar skrivna av människor som vet exakt vad de vill med sina liv och som verkar så himla intelligenta och levnadsglada ... Och så blir de jättesjuka och kan inte göra något av det! Här sitter jag och har en kropp som ändå fungerar. Jag skulle kunna göra en massa grejer ... Och så vet jag inte ens vad jag vill göra!

Det känns så orättvist att människor som har bestämt sig för vad de vill inte kan göra det, medan jag som kan göra det inte har bestämt mig för vad jag vill göra. Amen vad fan, låt dem vara friska istället, jag vet ju ändå inte vad jag vill! Så känns det. Jag får dåligt samvete för att jag inte nyttjar min fungerande kropp, min fungerande hjärna och mitt liv till något meningsfullt.

Jag antar att jag borde fundera hårdare. Att jag borde bestämma mig för något snart. Komma fram till något. Men huvudet är tomt på idéer. Tommare än någonsin förr. Lite skrämmande är det. Och stressande.