Give me a (two weeks) break

Det är som det är i dagarna. Känner mig alldeles för lättirriterad och skulle nog egentligen behöva ett break. Jag fattar liksom inte vad det är för fel på mig. Såhär brukar jag faktiskt inte vara. Men vad tusan, att bli satt att göra samma sak dag ut och dag in kan väl få vem som helst att känna en viss frustration?

Kan inte säga annat än att turkietresan kommer bli välbehövd. Nu ska jag bara få min ledighetsansökan godkänd.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0