Ork it
Jag orkar inte. Jag fattar inte hur jag ska orka. Det finns nog seriöst ingen människa som är mindre lämpad för nattjobb än vad jag är. Eller ja, det finns nog ingen som är mindre lämpad för att över huvud taget vara uppe på natten som jag är. Jag är en inbiten dagslända som kliver upp kring 08.30 och går och lägger mig kring 22.30. På natten är jag död. Försöker jag vara vaken på natten fungerar inte tankeverksamheten, jag börjar må dåligt och huvudet bara snurrar, snurrar, snurrar. Och det kan ta flera dagar innan jag känner mig riktigt normal igen. Men jag har väl inte så mycket till val. Antar att jag inte ska klaga. Det är bättre än inget, bättre än att leva på socialbidrag och framförallt är det jobbtimmar. Man ska väl ha några riktigt hårda år innan det börjar gå lättare antar jag. Och jag trivs, jag trivs så himla bra och jag vill inte riskera något genom att klaga. Men just nätterna är mörka på alla sätt och vis. Så är det bara.
