Bea

I helgen jobbar jag tre långpass som alla går till stängning. Jag är asförkyld och kan knappt svälja på mornarna utan att det tar emot nåt så fruktansvärt. Det är tur att jag fortfarande har två dagar på mig att bli frisk, jag får helt enkelt intensivvila tiden som är kvar. Skulle egentligen ridit imorgon men insåg motvilligt att det bara var att glömma. Någonstans måste jag ändå försöka vara lite snäll mot min kropp eftersom det är den enda jag har. Men jag hatar ju att vila och jag hatar att "svika" folk som räknat med mig. Men ibland får man helt enkelt konstatera att man inte kan räcka till hur gärna man än vill.

Jag är trots allt inte mer än människa.