Alltid något

Mitt i hopplösheten och paniken inför framtiden har jag lyckats att både deklarera och lämna in kompletteringsuppgifter för någon gång då jag varit borta från skolan. Det känns som en liten lättnad och innebär att jag nu bara har en (stor) skoluppgift kvar att göra. När man är i det läge jag är nu känns dock det jag gjort hittils som en enorm prestation.

Jo förresten ... Vill någon ge mig ett jobb?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0