Bottennapp
Inatt sover jag själv. Får en sån sinnessjuk oro i kroppen av sådant, antar att jag hatar att inte ha koll. Men det finns ju förstås ett alternativ; intala sig själv att man skiter i allt. Nej, klart det går rätt dålig. Jag är helt enkelt inte en sådan person som är bra på att bara radera folk ur medvetande medan jag gör annat. Istället sitter känslomonstret i huvudet och övertalar mig om att jag kommer bli utbytt i vilken sekund som helst, eftersom att jag är så tråkig och depp just nu. Klart man lessnar på mig, liksom. Till och med jag har ju lessnat på mig själv, då är det faktiskt illa.
Självförtroendet finns inte för fem öre.
Ja, där fick ni en glimt om hur mina dagboksinlägg ser ut ni för tiden. Detta hamnade på bloggen istället av någon outgrundlig anledning. Don't ask me why, jag skulle ju inte göra så.
