Telefonfobin är helt botad!

Jag tar telefonen. Ringer om viktiga ärenden. Har inte ens funderat ut i förväg vad jag ska säga. FÖRSTÅR NI HUR FANTASTISKT DET ÄR?!

Nej, det tvivlar jag på. Men att gå från att sitta i åtminstone en kvart och skriva ner hur jag ska formulera mig för att sedan darrigt lyfta telefonen och slå numret, trycka bort det några gånger för att tillslut ringa och stamma fram mitt ärende. Att gå från det, till att vara där jag är idag, tycker i alla fall jag är fantastiskt. Har blivit vän med telefonen nu till 100 procent, tycker till och med det kan vara kul att ringa.

Det är som att en helt ny värld öppnat sig. Jag behöver inte vänta flera dagar på att få svar längre, bara för att jag väljer att mejla istället. Det går att få tag i folk, direkt! Och de flesta är trevliga, roliga att prata med. Varför har jag inte upptäckt det innan?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0