Nattligt grubbel
Har denna morgon dränkt några yra stackars hjärnceller i kaffe i väntan på att det ska ljusna så jag kan åka iväg till stallet för en ridtur. Det verkar aldrig slå fel, på onsdagar har jag den här konstiga huvudvärken då det riktigt snurrar, så är det bara. Vaknade med den mitt i natten och den var kvar när jag sedan vaknade igen på morgonen. Nu har den dock börjat försvinna tror jag, vilket jag är tacksam för.
När jag vaknat första gången mitt i natten var det svårt att somna om förresten, det är så grymt mycket tankar som snurrar i huvudet nu när jag ska sova och det stör mig enormt. Det är absolut tankar av det slaget jag helst skulle slippa, gammal skit som stört mig förut som kommer upp på nytt. Tror det beror på att jag börjat känna mig lite för lycklig i tillvaron, att hjärnan på något sätt varnar mig för att slappna av för mycket. Det känns väldigt onödigt eftersom att jag verkligen inte vill gå runt och tro att något trist kommer hända. Skulle vara fruktansvärt trevligt att inom en snar framtid nå upp till delmålet jag har om fullständig tillit. Visst, dåliga saker kan alltid hända men det är ingen idé att gå och oroa sig för att de ska det för det mår man inte bättre av.
Fast nu är det ju så att varje gång jag varit lycklig, så har det hänt något som fått mig att bli motsatsen. Känns mer som en regel än ett undantag, men regler är väl i och för sig till för att brytas! ;-)
