For how long?

Jag fattar inte riktigt att mitt hjärta står ut med detta varenda vecka. Hatar verkligen tanken på att det nu dröjer drygt fyra hela dagar tills jag får träffa min älskade igen. FYRA DAGAR. Och jag undrar om det kommer fortsätta kännas såhär varje gång. Tycker bara det blir värre.

Man kan alltid försöka fylla ut tomrummet och saknaden, men i slutänden blir det så uppenbart att det är just det. Utfyllnad. Fast kanske är det precis vad livet handlar om, strävan efter att fylla upp ett hål med något annat. Kanske är det så vi överlever. Men jag bara undrar, kommer det alltid vara så?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0