Bea

"If you don't like where you are, move, you are not a tree"

Jag tänker på det där uttrycket ibland. Ibland känns det som att den här stan inte har så mycket att erbjuda. Det står rätt still på jobbfronten. Restaurangerna är inte jättemycket att hurra för. Det är en liten stad helt enkelt. Men det som FINNS här är mitt hem, ett hus som jag verkligen älskar att bo i och inte vill flytta ifrån. Om det gick att bara flytta huset skulle allt vara enklare. Inte enkelt, det vore att ljuga. Det är inte så bara att bygga upp ett liv i en ny stad. Och det är ingenting som säger att det skulle gå enklare någon annanstans, att jag skulle lyckas bättre. Jag antar att det känns som en enkel utväg att fly iväg och hoppas att det ska gå bättre på ett nytt ställe. Men det finns ju aldrig några garantier för det. Det bästa vore om allt bara löste sig på plats. Att jag får ett fast jobb och att nya, häftiga restauranger (ja, jag gillar att äta ute väldigt mycket) öppnar i stan. Ett plus vore om mina föräldrar också flyttar hit. Då skulle livet vara komplett.

 

Men ett komplett liv är en utopi. Dock så tror jag det kan bli bättre. I den perfekta världen är jag full av energi, jobbar heltid, orkar med att sköta hushållet på ett exemplariskt sätt, har mina föräldrar max en kvarts bilväg bort och är den perfekta flickvännen och den perfekta dottern. Men jag kan nöja mig med hälften. Frågan är bara var, när och hur?