Bea

Jag jobbar hårt på att vara perfekt. Framför allt att vara perfekt inom mitt jobb. Springer fram och tillbaka och gör saker hela tiden så att ingen ska kunna tvivla på att jag gör ett bra jobb. På mitt förra jobb (nuvarande extrajobb) hade jag jobbat så pass länge att jag börjat känna att folk visste att jag var bra, vilket ledde till att jag kunde slappna av mer och komma ut ur mitt musselskal. Nu är jag så fokuserad på att göra ett bra jobb och på att undra vad folk tänker om mig att personen Bea har försvunnit en aning. Och det innebär nog lite att självförtroendet och den där gnistan man får av att veta att man är bra på något, har fått sig en törn.

 

Jag vet att allting tar sin tid. Så småningom kommer min personlighet blomma ut igen, när tryggheten i att veta att man är grymt bra på det man gör infinner sig. När osäkerheten har flytt sin kos. Men en sak är då säker och det är att jag inte gärna byter jobb en gång till! Processen är alldeles för lång. Allt det där med att bevisa att man duger och att komma in i gänget. Det tar sin tid.