I cannot win
Jobb idag. Några timmar bara. Som alltid, några få timmar åt gången. Ska jag vara ärlig tror jag min kropp är tacksam över de ofrivilliga halvdagarna även om jag inte är det.
Igår hann jag nästan bli lite orolig då jag fick en kallelse för lungröntgen. Eller först blev jag orolig, sen lättad över att de kanske sett nåt som kan förklara varför jag är så trött och matt jämt. Och till sist så googlade jag det och insåg att jag förmodligen bara blivit kallad för att det är måste att kolla lungorna om man ska börja med en behandling som kanske är aktuell för min mage. Men jag vill inte ha den behandlingen, för då försvinner mitt immunförsvar.
För att citera ett utdrag ur Phantom of the opera "No point in fighting. For either way you choose you cannot win" Eller ett annat "Am I to risk my life, to win the chance to live?"
Det måste finnas ett annat alternativ. Men nu måste jag skynda mig iväg, för snart börjar jag jobba.
Igår hann jag nästan bli lite orolig då jag fick en kallelse för lungröntgen. Eller först blev jag orolig, sen lättad över att de kanske sett nåt som kan förklara varför jag är så trött och matt jämt. Och till sist så googlade jag det och insåg att jag förmodligen bara blivit kallad för att det är måste att kolla lungorna om man ska börja med en behandling som kanske är aktuell för min mage. Men jag vill inte ha den behandlingen, för då försvinner mitt immunförsvar.
För att citera ett utdrag ur Phantom of the opera "No point in fighting. For either way you choose you cannot win" Eller ett annat "Am I to risk my life, to win the chance to live?"
Det måste finnas ett annat alternativ. Men nu måste jag skynda mig iväg, för snart börjar jag jobba.
Kommentarer
Trackback
